Författarskap: länkar

Litteratur, Okategoriserade

Jag är författare. Härmed länkar till några av mina böcker.

Jag ska här informera om mina böcker: mina fiction- och faktaböcker som finns fritt på Dropbox som epub och/eller pdf. Alla böcker har en viss högerradikal, traditionalistisk vinkel, vilket kanske kan intressera Motpolsläsarna. Få andra än jag skriver sådant här idag. Det är sant det jag säger: vi har Lars Holger Holm, Magnus Söderman och kanske någon till. Men för övrigt ingen. Svensk bokutgivning av idag har blivit ideologiskt överkänslig, rent ut sagt skittråkig.

Så är det minsann. Minsta lilla antydan om traditionalism, konservatism eller radikala högeridéer gör att du inte blir publicerad. OK, vi har Arktos och Logik förlag. Förutom hos dem kan man möjligen få bli utgiven som krigshistorisk författare på ett stort förlag, men då får man passa sig för att yttra något som helst kontroversiellt i frågan. Man ska komma med disclaimers och utmåla sig som en harmlös stackare, då går det an.

Nåväl, alla etablerade förlag är inte dåliga. Många nya aktörer har tillkommit de senaste åren. Kanske är vi i en brytningstid ideologiskt. Jag har i alla fall gett ut mina böcker på det egna förlaget Etherion. Och där säger jag vad jag vill.

Om vi börjar med min debutbok, novellsamlingen ”Eld och rörelse” (pdf:en finns här), så är den tämligen kulturkonservativ. Det finns till exempel en text som efterhärmar stilen hos olika berömda svenska författare, det finns en novell om en krigare i det antika Persien som söker en skatt i Nineves ruiner och det finns en berättelse som kan sägas illustrera Dürers träsnitt ”Riddaren, djävulen och döden”.

Dessutom finns i denna bok titelberättelsen, självaste ”Eld och rörelse”. Den skildrar en krigsoperation, starkt påminnande om Ardenneroffensiven 1944. Atmosfären präglas av nyckelord som vinter, ett hasardartat anfall, taktisk framgång men ett hotande nederlag. Man kan säga: om jag vill rekommendera en fictionbok av min hand så är det den här. Man kan börja med den för en lättsmält introduktion. Nåväl, titelberättelsen är allt annat än lättsmält. Men resten är förhållandevis publikfriande.

– – –

Vad gäller romaner så har jag skrivit några och lagt upp. Min mest politiska roman kan sägas vara ”Antropolis” från 2009 (pdf här). Efter kollapsen av Imperiet (EU, ASEAN, Nato, USA) kommer en viss Jenro Klao till ruinerna av en stad. Med hjälp av en tekniker, en andlig fantast och annat löst folk återskapas civilisationen. Man får även kontakt med andra uppåtsträvande stadsstater. Men i Antropolis, som Jenros stad heter, uppstår med tiden en kamp mellan Teknik och Andlighet. Jenro står som åsnan mellan hötapparna men skapar till slut en syntes.

Romanen recenserades bland andra av Mats Linder i Nova SF 20/2009. Han skrev: ”Lättläst och personligt språk, massor med tankar och resonemang, sympatiskt innehåll.”

En annan idéroman jag lagt upp är ”Till Smaragdeburg”. Pdf:en finns här. I ett psykologiskt landskap vandrar Pilgrim från Metallstaden till det hägrande Smaragdeburg. På vägen möter han Nietzsche, Ernst Jünger, Goethe och andra (de framträder under täcknamn). Man dryftar idéer, man reflekterar över tillvaron. Allt gestaltas som en vandring mot ett fjärran mål, Smaragdeburg, som blir en sinnebild för våra drömmars mål. Vad Pilgrim finner där överraskar honom.

Så över till ”Stridsmiljö 2500”. Denna roman kanske är mer publiktillvänd än ”Till Smaragdeburg”. Här får vi i alla fall möta Yoshi Medon, som deltar i ett framtida rymdkrig mot en främmande art. Operationerna beskrivs ingående och uppfinningar som infrarymd, krebabombning och fluoridlaser inlemmas osökt i handlingen. Och persongalleriet är stort med soldater och utomjordingar, krigskorrespondenter, politiker och civilbefolkning. Pdf:en finns här, 211 sidor, och epub-filen finns här.

En fantastikroman av fantasytyp är ”Agajan äventyraren”. Agajan får i uppdrag av furst Bigelon att utföra tolv stordåd. Han utför dem, förs till himmel och helvete och tycks tänja tillvarons själva gränser. Tack och lov möter han efter ett tag den ljuva Atyescha, skogens vilda härskarinna, som blir en vän på vägen. — Här är ett inlägg som länkar pdf och epub, och med en karta. Vissa läsare brukar vilja ha det för böcker som dessa.

– – –

Jag har dessutom skrivit några fackböcker och lagt upp. Det är i förstone ”Skallet från den kapitolinska varginnan”. Ladda ner pdf:en från dropbox här. Och här är samma verk som epub-fil. I denna bok berättar jag om det antika Rom och Hellas, om dess historia och dess politiska personligheter samt vissa aspekter av det mytologiska och religiösa livet. Jag nämner Prometheus och Ares, Diana och Zeus och alla de andra; jag diskuterar historiker som Herodotos, Plutarkos, Tacitus och Arrianos; jag skriver om Caesar, Alexander, Fokion, Themistokles och Sulla. Jag skildrar kungar och krig, poesi och konst och en del populärkultur som serien Asterix. Kort sagt, här skildras the glory that was Rome, the splendour that was Greece.

Pdf:en är på 139 sidor. Filen har fått en del läsare sedan jag la upp den 2009. Bland annat sa Bertil Mårtensson (”Maktens vägar”, ”Vingmästarens dotter”): ”Lovely helt enkelt, en oerhört kunnig essäsamling!”

Min andra faktabok är ”Drakens spegelbild — en bok om Japan” (pdf ici). Här ges essäer om Japan förr och nu. Denna 95-sidiga fil ger dig Japan i ett nötskal: du får en bakgrund till landet och dess historia, dess kultur och särart. Det handlar om gammal kultur och ny, om Kurosawa och samurajer, om bilindustri och science fiction, om buddhism och Mishima och mycket mer. Det är historia och konst, det är religion och filosofi, det är moderna krig med Togo och MacArthur och det är gamla tidens krig med bushido och svärd. Texterna om Mishima och MacArthur har jag även publicerat här på RP.

– – –

Nu räcker det med tips på mina verk. Jag ska avsluta med ett längre citat ur ”Antropolis”, som jag nämnde ovan. Den har en del traditionalism i sig. Huvudpersonen heter som sagt Jenro Klao och är professor vid stadens universitet. Han har varit med om att bygga upp staden från en hög ruiner till den fungerande plats den kommit att bli. Bildning och kultur råder efter en tid av interregnum. Men i staden strider man numera om teknik mot ande, staden är invecklad i en kulturkamp, och Klao tar en promenad ut i markerna för att samla tankarna. Han vill ha spelrum för Tro och Tradition. Och han gör denna reflektion när han nått en viss grotta där det finns en gammal lämning, en mytomspunnen sarkofag:

Jag [berättar Klao] reste mig och gick fram till kistan. Locket var helt slätt, bar ingen inskription. Så vem låg begraven här? Det visste man inte, men våra forskare hade sina teorier. Ledande teori var att allt tal om furstegrav et cetera bara var en myt; detta var bara en stenkista i ett berg, förmodligen en förvaringsplats för allehanda bråte. Inget att tala om. Man hade undersökt sarkofagen och funnit den tom, och detta plus en sedvanlig indiciekedja avgjorde saken.

Men inte för mig, så metahistoriker jag var; jag höll dörren öppen för sådant som förtjänade att vara sant. Så för mig var detta en hjältegrav, platsen för stoftet efter en Alexander, en Jeanne d’Arc, en Napoleon eller Marius. Man har helt enkelt behov av storhet, av legender, och kommer någon och bortförklarar eventuell storhet så flyttar ens projektion av detta bara fokus. Den dör inte ut.

Man måste ha fantasi, kan inte bara kapitulera för vetenskapen och låta den styra ens drömmar. Det må vara så att ”den moderna tiden bryter in med sin kritiklusta och omdanaranda”, som ju någon klagade, att bordet städas rent ”från all gammal värnlös tradition, som inte kan ställa fram några grova och konkreta fakta för sin sak”. Men denna förtvivlan måste man komma över; man måste styra förbi och bort till svängigare marker, till vidare perspektiv där ens drömmar kan leva för evigt. Och för mig skulle denna gravkammare för alltid vara platsen för storhet och gåtfullhet, en kristallisering av svunna tiders lust och kval ett koncentrat av historia, metahistoria i sten. Man skulle alltid kunna komma hit och känna vad den kände, som kom till Kyros’ gravmonument i Pasargade och såg inskriptionen:

O människa, vem du än är och var du än kommer ifrån, jag är Kyros som gav perserna deras imperium. Missunna mig inte detta minnesmärke.

[s 85]

Det där var väl en traditionalismens höga visa, så säg. Det är i alla fall sådant här jag skriver om jag själv får råda. Och det får jag ju i regel.

En ordningsfråga är detta med filformaten. Mina böcker finns som sagt som pdf och/eller epub. Och pdf:er kan läsas av de flesta stationära datorer och läsplattor. Epub är å sin sida ett format för egentliga e-böcker, alltså sådana där man kan variera typstorleken, klicka på vilket kapitel man vill till och så vidare. På min egen stationära dator kan jag läsa epub-filer med programmet Calibre. För övrigt fungerar epub-filer med appen Aldiko på operativsystemet Android. Och de fungerar med programmet EpubReader som är ett insticksprogram till Firefox. Pdf:erna sägs för sin del fungera i sådant som Adobe Reader och Foxit Reader (förutom ”allt annat” som torde vara Mac OS, MS etc).

Relaterat
Stridsmiljö 2500: pdf
Samma bok som epub
Till Smaragdeburg: pdf
Agajan äventyraren: länkar till pdf och epub plus en karta
Mishima: liv och verk

”Der Tempel der Juno in Agrigent”, Caspar David Friedrich 1830