Der Unterschied von Geist und Politik enthält den von Kultur und Zivilisation, von Seele und Gesellschaft, von Freiheit und Stimmrecht, von Kunst und Literatur; und Deutschtum, das ist Kultur, Seele, Freiheit, Kunst und nicht Zivilisation, Gesellschaft, Stimmrecht, Literatur.

Den tyske författaren Thomas Mann tilldelades Nobelpriset i litteratur 1929 och är även känd för att ha gått i exil efter det nationalsocialistiska maktövertagandet i Tyskland. Något som färre känner till om Mann är att han tidigare i livet tillhörde den idéströmning som kommit att beskrivas med begreppet Konservativ Revolution.

Under det pågående första världskriget författade Thomas Mann mellan åren 1915-1918 ett verk vid namn Betrachtungen eines Unpolitischen. I denna skrift uppställer Mann ett intressant begreppsschema som kan vara värt att titta närmare på. Det kan tänkas se ut ungefär såhär:

Kultur – Civilisation

Själ – Samhälle

Ande – Politik

Konst – Litteratur

Konstnär – Borgare

Frihet – Rösträtt

Nationell – Kosmopolitisk

Av dessa distinktioner är det inte svårt att förstå vilken begreppsgrupp Mann ansåg vara den högre stående.

Mann beskriver den tyska nationalkaraktären, som han ser som väsensskild från den engelska och franska. Det tyska innebär särskilda egenskaper och drag och Tyskland ses som en tredje väg mellan väst och öst.

Den tyska identiteten är för Mann en självklarhet, ett naturligt tillstånd. Detta är inte att se som något politiskt utan man ska helt enkelt bara vara tysk!

Han menar också att det tyska folket aldrig till fullo kan ta till sig den parlamentariska demokratin eftersom man inte har förmåga att älska politiken själv – dess väsen. Mann ser politiken som något smutsigt och urartat. Konstnärstypen är här någon som är opolitisk eller till och med ”överpolitisk”.

I den tidiga Thomas Manns ögon är alltså tyskhet = kultur, själ, frihet och konst och inte ”civilisation” och modernitet!

Vi känner igen flera av Manns tankar. Man kan finna delar av tankegodset hos Friedrich Nietzsche och framför allt hos en sådan som den samtida Stefan George, som värderade konstnärsidealet över allt annat. Det är också en hög igenkänningsfaktor i förhållande till de tankar som framförs av den Europeiska Nya Högern och identitarismen. Identiteten ska vara något fast rotat, inte något modernt och konstlat.

För den som vill bekanta sig med Thomas Manns författarskap men som av olika skäl avfärdat honom som enbart en ”antinazist” rekommenderas att istället ta del av hans tidigare produktion. Betrachtungen eines Unpolitischen är ett intressant verk för den som vill sätta sig in mer i den konservativa revolutionens och den organiska nationalismens grundtankar och historiska utveckling.

Om intresset finns kommer jag att framöver gå igenom fler gamla tyskspråkiga och mer eller mindre bortglömda verk, som jag anser förtjänar att uppmärksammas av nya generationer.

Om skribenten: Michael Nordlind

Michael Nordlind är radikal romantiker, estetiker, tribalist och indoeuropeisk hedning. Han önskar se en global mångfald och är därför starkt kritisk till den nuvarande utvecklingen där världens olika folk och kulturer är på väg att utplånas och ersättas av en enfaldig och själlös konsumtionskultur. Han inspireras av filosofer och författare som Friedrich Nietzsche, Julius Evola, Ernst Jünger, Yukio Mishima och Nikanor Teratologen och uppskattar människor som går sin egen väg utan ett behov av att passa in i någon snäv mall.