Denna blogg har funnits sedan i januari 2011. Nu som förr är det en radikalhögerblogg om nationalism, traditionalism och andlighet. Och nu har jag gjort en innehållsförteckning som sammanfattar bloggen. Det kan behövas när man skrivit cirka 50 inlägg. Här skriver jag om denna sammanfattning och länkar till intressanta inlägg. Jag reflekterar dessutom över läget i den svenska kulturkampen just nu och inlemmar mitt Motpolsbloggande i det hela. Kontentan är att MSM och ”eliten” inte vet vad de gör, de har abdikerat från sin roll som opinionsbildare. Då måste nya krafter som Motpol och andra träda till.
Jag har sammanfattat denna blogg med ett register. Denna ”innehållsförteckning” finner ni i listen under rubriken, till höger på sidan. Ni kan även klicka här. Och gör ni det får ni en överblick över vad som försiggått här på bloggen sedan starten 2011. Här har jag recenserat böcker av sådana som Heidenstam, Gripenberg och Spengler. Jag har tecknat porträtt av sådana som Jünger, Mishima och Tolkien.
Och jag har debatterat ett och annat. Som den svenska kvinnans ställning, både på ett och annat sätt. Samt sådant som Reductio ad Hitlertum, om kristna automatiskt är antisemiter och lite till. Som detta att definiera Sverige, att vara svensk samt detta med etnicitet, som är viktigt.
Detta var bara ett axplock. Går man till innehållsförteckningen finner man mer, som texter om såväl antiken (Caesar) som världskrigsepoken (Orvar Nilsson, MacArthur); man finner en text om ”Kinas väg” och om islamism, man kan läsa om Sverige och svensk litteratur. Detta och Nationaldagstalen därtill — det är Rent Principiellt, en blogg som vill flytta fokus, lyfta frågor och vrida det svenska debattklimatet från betongliberalism och ängslig vänsterism till traditionalism, nationalism och andlighet.
– – –
Jämte övriga Motpolsbloggar vill jag visa på böcker, författare och företeelser och säga: ”detta existerar också”. Dagens svenska debattklimat är enkelriktat och utarmat, nästan ett skämt. MSM är låst, ja den har helt abdikerat från sin roll som opinionsbildare. Se bara på Arnstberg/Sandelins ”Invandring och mörkläggning” som kom i år: skriven av två välrenommerade forskare är detta en massiv kritik av svensk PK-ism, massinvandring och mångkultur. Sent omsider skrev så Aftonbladets Martin Schori en negativ, osaklig text om boken. Boken var dålig, punkt. Det skedde i maj. Men boken hade getts ut redan i mars och hade hyllats på bloggar, på Flashback och i Nya Tider. Boken hade då, när Aftonbladet skulle granska den och skriva ner den, redan tagits emot och tolkats av internethögern som ett välkommet tillskott i den regimkritiska litteraturen. Ja, den hyllades som mästerverk, som grundskott mot massinvandring och sammetsdiktatur.
Fick då detta effekt? Svar ja! Boken har sålt i 3.000 ex vilket är mycket bra för en debattbok som denna.
Receptionen av ”Invandring och mörkläggning” var en vattendelare, en game-changer. MSM steg ner från platsen som opinionsbildare. Den rollen intas nu av internethögern varibland Motpol. Internethögerns sajter (Fria Tider, Avpixlat, Realisten, Nordfront, Exponerat samt många till) har, sägs det, 500.000 läsare per dag. Och det är den kritiska massa som behövs för att ändra ett samhällsklimat i ett 9-miljonersland som Sverige.
I den mosaiken hoppas jag få fortsätta att vara med. Den som vill veta vem jag är kan gå till bloggens ”om mig”-sida. Jag bloggar öppet och står för det jag säger. Och jag gillar att vara på Motpol för det 1) förpliktar, eftersom bloggar som Oskorei, Jonas de Geer, Solguru, Gudomlig komedi har hög standard som radikala högersajter 2) läsekretsen är aktiv, åsikterna skär sig ibland men det är som det ska vara 3) det har utvecklat mitt eget skrivande.
Jag har alltid varit nationalist. Jag har odlat högeråsikter så länge jag kan minnas. Men kontakten med den samtida svenska radikalhögern har breddat och fördjupat mina åsikter. Till exempel har jag genom Motpol kommit i kontakt med Julius Evola, som fyllde ett tomrum i mitt credo: en högertänkare med esoterisk förankring. Han är mer andlig än de Jünger och Spengler jag tidigare höll högt. Jag gillar dem än. Jünger är ju skönlitterär författare medan Evola är essäist och sakprosaist. Men Evola har jämfört med Jünger en bredare teoretisk grundval och en skarpare transcendental profil.
Hur ofta jag kommer att uppdatera denna blogg framöver vet jag inte. Men 10-12 inlägg per år borde man väl hinna med. Typ ett i månaden. Jag lovar inget, men min målsättning är att fortsätta med denna blogg i lagom takt, ungefär som förr.
Relaterat
Evola: centrala verk
Jünger
Lewis: Narnia
MacArthur
Mishima
Tolkien
Målning: Frederic Edwin Church, ”Twilight Wilderness”
Om skribenten: Lennart Svensson
