<?xml version="1.0" encoding="UTF-8"?>
<rss version="2.0" 
	xmlns:content="http://purl.org/rss/1.0/modules/content/"
	xmlns:wfw="http://wellformedweb.org/CommentAPI/"
	xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/"
	>

<channel>
	<title>Motpol.nu</title>
	<link>http://motpol.nu</link>
	<description>Kulturkamp, folkbildning, samhällsdebatt</description>
 	<language>sv</language>	<pubDate>Sat, 13 Mar 2010 17:42:56 -0600</pubDate>
		<item>
		<title>FAS: Ett synodalt beslut om begreppen etnicitet och nation i den rysk-ortodoxa kyrkan</title>
		<link>http://fas.motpol.nu/?p=2925</link>
		<comments>http://fas.motpol.nu/?p=2925#comments</comments>
		<pubDate>Sat, 13 Mar 2010 17:42:56 -0600</pubDate>
		<dc:creator>FAS</dc:creator>
		<category>FAS</category>
		<guid isPermaLink="false">http://fas.motpol.nu/?p=2925</guid>
		<description><![CDATA[Den rysk-ortodoxa kyrkans hĂ¶gsta synod har faststĂ€llt en social doktrin om hur man bl.a. ser pĂ„ begreppen nation och etnicitet. Jag lĂ„ter hĂ€r synodens text tala fĂ¶r sig sjĂ€lv:

Being universal by nature, the Church...]]></description>
		<content:encoded><![CDATA[Den rysk-ortodoxa kyrkans hĂ¶gsta synod har faststĂ€llt en social doktrin om hur man bl.a. ser pĂ„ begreppen nation och etnicitet. Jag lĂ„ter hĂ€r synodens text tala fĂ¶r sig sjĂ€lv:

Being universal by nature, the Church is at the same time one organism, one body (1 Cor. 12:12). She is the community of the children of God, Â«a chosen generation, a royal priesthood, an holy nation, a peculiar peopleâŠ which in time past were not a people, but are now the people of GodÂ» (1 Pet. 2:9-10). The unity of these new people is secured not by its ethnic, cultural or linguistic community, but by their common faith in Christ and Baptism. The new people of God Â«have no continuing city here, but seek one to comeÂ» (Heb. 13:14). The spiritual homeland of all Christians is not earthly Jerusalem but Jerusalem Â«which is aboveÂ» (Gal. 4:26). The gospel of Christ is preached not in the sacred language understandable to one people, but in all tongues (Acts. 2:3-11). The gospel is not preached for one chosen people to preserve the true faith, but so that Â«at the name of Jesus every knee should bow, of things in heaven, and things in earth, and things under the earth; and that every tongue should confess that Jesus Christ is Lord, to the glory of God the FatherÂ» (Phil. 2:10-11).
<p align="justify"><strong>II. 2. </strong>The universal nature of the Church, however, does not mean that Christians should have no right to national identity and national self-expressions. On the contrary, the Church unites in herself the universal with the national. Thus, the Orthodox Church, though universal, consists of many Autocephalous National Churches. Orthodox Christians, aware of being citizens of the heavenly homeland, should not forget about their earthly homeland...</p>
<p align="justify">The cultural distinctions of particular nations are expressed in the liturgical and other church art, especially in the peculiarities of Christian order of life. All this creates national Christian cultures.</p>
<p align="justify">Among saints venerated by the Orthodox Church, many became famous for the love of their earthly homeland and faithfulness to it. Russian hagiographic sources praise the holy Prince Michael of Tver who Â«gave his life for his fatherlandÂ», comparing his feat to the martyrdom of the holy protomartyr Dimitrius of Thessaloniki: Â«The good lover of his fatherland said about his native city of Thessaloniki, 'O Lord, if you ruin this city, I will perish together with it, but if you save it, I will also be saved'Â».</p>
<p align="justify">In all times the Church has called upon her children to love their homeland on earth and not to spare their lives to protect it if it was threatened. The Russian Church on many occasions gave her blessing to the people for them to take part in liberation wars. Thus, in 1380, the venerable Sergius the abbot and miracle-maker of Radonezh blessed the Russian troops headed by the holy Prince Dimitry Donskoy before their battle with the Tartar-Mongol invaders. In 1612, St. Hermogen, Patriarch of Moscow and All Russia, gave blessing upon the irregulars in their struggle with the Polish invaders. In 1813, during the war with the French aggressors, St. Philaret of Moscow said to his flock: Â«If you avoid dying for the honour and freedom of the Fatherland, you will die a criminal or a slave; die for the faith and the Fatherland and you will be granted life and a crown in heavenÂ».</p>
<p align="justify">The holy righteous John of Kronstadt wrote this about love of one's earthly homeland: Â«Love the earthly homelandâŠ it has raised, distinguished, honoured and equipped you with everything; but have special love for the heavenly homelandâŠ that homeland is incomparably more precious that this one, because it is holy, righteous and incorruptible. The priceless blood of the Son of God has earned that homeland for you. But in order to be members of that homeland, you should respect and love its laws, just as you are obliged to respect and really respect the laws of the earthly homelandÂ».</p>
<p align="justify"><strong>II. 3. </strong>Christian patriotism may be expressed at the same time with regard to a nation as an ethnic community and as a community of its citizens. The Orthodox Christian is called to love his fatherland, which has a territorial dimension, and his brothers by blood who live everywhere in the world. This love is one of the ways of fulfilling God's commandment of love to one's neighbour which includes love to one's family, fellow-tribesmen and fellow-citizens.</p>
<p align="justify"><strong>The patriotism of the Orthodox Christian should be active. It is manifested when he defends his fatherland against an enemy, works for the good of the motherland, cares for the good order of people's life through, among other things, participation in the affairs of government. The Christian is called to preserve and develop national culture and people's self-awareness. </strong></p>
<p align="justify">When a nation, civil or ethnic, represents fully or predominantly a monoconfessional Orthodox community, it can in a certain sense be regarded as the one community of faith â an Orthodox nation.</p>
<p align="justify"><strong>II. 4. </strong>At the same time, national sentiments can cause such sinful phenomena as aggressive nationalism, xenophobia, national exclusiveness and inter-ethnic enmity. At their extremes, these phenomena often lead to the restriction of the rights of individuals and nations, wars and other manifestations of violence.</p>
<p align="justify"><strong>It is contrary to Orthodox ethics to divide nations into the best and the worst and to belittle any ethnic or civic nation. Even more contrary to Orthodoxy are the teachings which put the nation in the place of God or reduce faith to one of the aspects of national self-awareness. </strong></p>
<p align="justify">.......................</p>
<p align="justify">DĂ€rmed borde min egen position pĂ„ denna blogg vara klar dĂ„ jag helt och fullt hĂ„ller mig inom denna doktrin.</p>]]></content:encoded>
		</item>		<item>
		<title>FAS: Dubbel effekt nĂ€r riksdagen beslutar om folkmord</title>
		<link>http://fas.motpol.nu/?p=2913</link>
		<comments>http://fas.motpol.nu/?p=2913#comments</comments>
		<pubDate>Fri, 12 Mar 2010 01:15:11 -0600</pubDate>
		<dc:creator>FAS</dc:creator>
		<category>FAS</category>
		<guid isPermaLink="false">http://fas.motpol.nu/?p=2913</guid>
		<description><![CDATA[I Turkiet kan du hamna i fĂ€ngelse om du pĂ„stĂ„r att folkmordet pĂ„ armenier och syrianer Ă€gde rum under fĂ¶rsta VĂ€rldskriget. I Tyskland kan du fĂ„ fĂ€ngelse om du fĂ¶rnekar att folkmordet pĂ„ judar Ă€gde rum under andra VĂ€rldskriget.]]></description>
		<content:encoded><![CDATA[I <a href="http://www.svd.se/nyheter/inrikes/turkiets-ambassador-kallas-hem_4411599.svd">Turkiet</a> kan du hamna i fĂ€ngelse om du pĂ„stĂ„r att folkmordet pĂ„ armenier och syrianer Ă€gde rum under fĂ¶rsta VĂ€rldskriget. I Tyskland kan du fĂ„ fĂ€ngelse om du fĂ¶rnekar att folkmordet pĂ„ judar Ă€gde rum under andra VĂ€rldskriget. Ăven i Frankrike Ă€r det fĂ¶rbjudet att fĂ¶rneka FĂ¶rintelsen och folkmordet pĂ„ armenierna. Beroende pĂ„ vilket land du befinner dig i fĂ¶rvĂ€ntas du vara flexibel med dina Ă„sikter, alternativt inte sĂ€ga nĂ„gonting Ă¶verhuvudtaget om de mĂ¶rka flĂ€ckarna i respektiveÂ lands nĂ€rhistoria. DettaÂ blir konsekvensenÂ varje gĂ„ng dĂ„ enÂ stat (med tvĂ„ngsmonopol)Â intar en officiell policy i historiska frĂ„gor: seriĂ¶s forskning fĂ¶rhindras pĂ„ grund av fruktan fĂ¶r att tĂ€nka fel. I TurkietÂ kallar manÂ dessutom lagen "patriotisk" och brottsrubriceringen "anti-turkisk verksamhet". Â Â Â 

Vi lever i en kultur dĂ€r det Ă€r "inne" att vara offer. DenÂ grupp som fĂ„r offerstatusÂ blir nĂ€mligen satt pĂ„ undantag frĂ„n seriĂ¶sÂ kritik.Â SĂ„ fungerarÂ sionismen i praktiken. VarjeÂ gĂ„ng nĂ„gon opponerar sig mot bosĂ€ttningar pĂ„ VĂ€stbanken kan man alltidÂ Ă¶vertrumfa med en hĂ¶gre offerstatus. I den egna vĂ„gskĂ„len har man sĂ„ mycket mer lidande ochÂ misĂ€r att man kan fylla den andra vĂ„gskĂ„len rejĂ€lt med sina "fienders" blod. NĂ€r Israel senast massakerade palestinier diskuterade inte EU hur man kunde stoppaÂ Israel och sionismen utan hur manÂ i framtiden skulle kunnaÂ stoppaÂ raketbeskjutningar frĂ„nÂ GazaÂ mot Israel! SĂ„ fungerar demokratin: den som har hĂ¶gst offerstatus fĂ„r ta sig flest friheter och den som Ă€r mest krĂ€nkt vinner. Â Â 

<img src="http://www.pilgrimhotel.co.uk/Images/rocket%2037.jpg" alt="" />

Och idag rĂ¶stadeÂ alltsĂ„ Sveriges riksdag om huruvida massmordet pĂ„ armeniernaÂ skulle kunnaÂ klassificeras som ettÂ "folkmord" eller inte. Majoriteten av ledamĂ¶ternaÂ rĂ¶stadeÂ ja till fĂ¶rslaget. Carl Bildt, vars utrikespolitiska ambitioner vill vĂ€rna Sveriges handelsrelationer med Turkiet och se landetÂ som fullvĂ€rdig medlem i EU,Â var givetvis missnĂ¶jd Ă¶verÂ beslutet.Â En annan somÂ blev missnĂ¶jd var Turkiets ambassadĂ¶rÂ ZergĂŒn KorutĂŒrk som nu blivit hemkallad till Turkiet i protest.

Det Ă€r Ă„ andra sidan inte fĂ¶rsta gĂ„ngen vĂ„ra politiker velat lĂ€gga sig i historieforskningen. Visst minns vi GĂ¶ran Perssons ingivelse i riksdagens talarstol nĂ€r han kom pĂ„ idĂ©n att inrĂ€tta den statligaÂ myndigheten <em>Forum fĂ¶r Levande Historia? </em>I sin sjĂ€lvbiografi<em> Min VĂ€g- Mina Val</em>Â  (Bonniers 2007) skriver Persson:

<em>Jag hade aldrig kunnat fĂ¶restĂ€lla mig hĂ€ndelseutvecklingen nĂ€r jag stod dĂ€r i riksdagens talarstol 1997. Jag Ă€r stolt Ă¶ver projektet. Dels var det en helt ny politisk metod som fĂ¶ddes dĂ€r i talarstolen i riksdagen: en moralisk samverkan mellan politiker, myndigheter, skola och familjer som jag tror att vi ser alltfĂ¶r sĂ€llan i Sverige. Det behĂ¶vs stora Ă¶vergripande och sammanhĂ„llande projekt som gĂ¶r att vi hĂ„ller ihop fĂ¶r det goda, och mot det onda. Komplexiteten i att gĂ¶ra sĂ„dana moraliska uppdelningar fĂ„r inte stĂ„ i vĂ€gen fĂ¶r behovet att ibland kunna komma Ă¶verens om att alla skall dra sitt strĂ„ till stacken. Det var ocksĂ„ angelĂ€get i sak, nynazister hade bĂ¶rjat synas alltmer pĂ„ svenska gator och torg. VĂ„ldet mot judar, invandrare och homosexuella var och Ă€r en realitet i vĂ„rt samhĂ€lle. </em>

<em>Men uppmĂ€rksamheten Ă€r en kortvarigt ringande vĂ€ckarklocka fĂ¶r medvetenheten i ett samhĂ€lle. Myndigheten Forum fĂ¶r levande historia kommer dĂ€rfĂ¶r lĂ€nge att ha en angelĂ€gen uppgift. I riksdagsvalet 2006 gick hĂ¶gerextrema partier fram i mĂ„nga kommuner. Jag hoppas att svaret pĂ„ de framgĂ„ngarna inte ska bli en hĂ„rdare och kallare attityd till invandrare i Sverige, utan att de etablerade partierna kan ta en annan vĂ€g Ă€n i mĂ„nga andra europeiska lĂ€nder och riktar sig till mĂ€nniskors fĂ¶rnuft och moral snarare Ă€n bejakar halvlĂ¶gner och behov av syndabockar.</em>

Nej, den senmoderna demokratin behĂ¶verÂ i fĂ¶rsta hand inteÂ syndabockar,Â den behĂ¶verÂ fĂ¶rst grupper med offerstatus och minoriteter som kan bli krĂ€nkta. NĂ€r vĂ€l dessa finns kanÂ systemet konstruera sina egna syndabockar.Â HĂ€rifrĂ„n kan sedan makten ursĂ€kta sina inskrĂ€nkningar av majoritetens fri- och rĂ€ttigheter, liksomÂ utstrĂ€cka den politiskaÂ klĂ„fingrighetenÂ till omrĂ„den somÂ borde liggaÂ utanfĂ¶r politiken.

Faktum Ă€r att jag tror att folkmordet pĂ„ armeniernaÂ har Ă€gt rum <em>samtidigt </em>som jag inte vill att riksdagen skall besluta om det. Men fĂ¶r en gĂ„ng skull hĂ„ller jag med Carl Bildt, Ă€ven om jag drarÂ kontrĂ€rtÂ motsatta slutsatser Ă€n honom sjĂ€lv: Det hĂ€r fĂ¶rsvĂ„rar fĂ¶r vĂ„ra fĂ¶rbindelser med Turkiet och i fĂ¶rlĂ€ngningen fĂ¶r Turkiets medlemsskap iÂ EU.

Bra sĂ„ lĂ„ngt, synd bara att det skulle behĂ¶va ske via enÂ lag som gĂ„r lĂ„ngt, lĂ„ngtÂ utanfĂ¶r politikensÂ kompetensomrĂ„de!

-------------------------------------------------------

Offer, Folkmord?!Â Ett av deÂ stĂ¶rsta folkmorden pĂ„ civilbefolkning i modern tid Ă€gde rum i Tyskland. Flertalet dog i rena vedergĂ€llningsaktioner och Ă¶ver hĂ€lften var kvinnor och barn.

[gv data="02KyfivNsck"][/gv]]]></content:encoded>
		</item>		<item>
		<title>Jonas De Geer: Folkmord: Framtidens lĂ¶sen</title>
		<link>http://jonasdegeer.motpol.nu/?p=371</link>
		<comments>http://jonasdegeer.motpol.nu/?p=371#comments</comments>
		<pubDate>Fri, 12 Mar 2010 01:11:31 -0600</pubDate>
		<dc:creator>Jonas De Geer</dc:creator>
		<category>Jonas De Geer</category>
		<guid isPermaLink="false">http://jonasdegeer.motpol.nu/?p=371</guid>
		<description><![CDATA[Demokratin Ă€r fantastisk. Nu har Sveriges Riksdag beslutat att det verkligen var ett Folkmord som Ă€gde rum i Turkiet fĂ¶r 95 Ă„r sedan.

SĂ„ nu vet vi det.

Att armenier, greker och andra kristna i Turkiet utsattes...]]></description>
		<content:encoded><![CDATA[Demokratin Ă€r fantastisk. Nu har Sveriges Riksdag beslutat att det verkligen var ett <em>Folkmord</em> som Ă€gde rum i Turkiet fĂ¶r 95 Ă„r sedan.

SĂ„ nu vet vi det.

Att armenier, greker och andra kristna i Turkiet utsattes fĂ¶r vidriga massakrerÂ rĂ„der inget tvivel om, men de flesta av vĂ„ra riksdagsmĂ€n vet lika lite om det som de vet om zwahilins grammatiska struktur.

HĂ€r handlar det om status i Den Nya VĂ€rldsordningen. Det Ă€r lite intressant, fĂ¶r sedan begreppen fĂ¶rst lanserades vid NĂŒrnbergrĂ€ttegĂ„ngenÂ harÂ meningen heltÂ tydligt varit attÂ  "folkmord" och "brott mot mĂ€nskligheten" skulle vara fĂ¶rbehĂ„llna judarna. Judiska organisationer har ocksĂ„ hela tiden varit extremt irriterade Ă¶ver att armenierna gjort ansprĂ„k pĂ„ den viktomologiska status som de svartsjukt bevakar som sin egen (med viss rĂ€tt, eftersom de hittade pĂ„ den).

Men, Pandoras ask Ă€r Ă¶ppnad. Alla Ă€r vi Ă€ttlingar till offer och allas vĂ„ra behov av ekonomisk och politisk kompensation kan gĂ¶ras omĂ€ttliga.

Det finns mycket att gĂ¶ra fĂ¶r vĂ„ra politiker; Djingis Khans offer Ă€r fortfarande osynliggjorda.

<img class="aligncenter size-full wp-image-372" title="messico_cristeros-30-sm" src="http://jonasdegeer.motpol.nu/wp-content/uploads/2010/03/messico_cristeros-30-sm.jpg" alt="messico_cristeros-30-sm" width="150" height="150" />

Bilden:Â slaktade Cristeros, katolska upprorsmĂ€n mot frimurrarregimen i 20-talets Mexico. Fortfarande osynliggjorda av Sveriges Riksdag.

Om detta mĂ„ ni berĂ€tta.]]></content:encoded>
		</item>		<item>
		<title>Reaktion: Psykoanalys vs kognitiv stil: Finland, Japan och Israel</title>
		<link>http://reaktion.motpol.nu/?p=206</link>
		<comments>http://reaktion.motpol.nu/?p=206#comments</comments>
		<pubDate>Fri, 12 Mar 2010 00:07:14 -0600</pubDate>
		<dc:creator>Reaktion</dc:creator>
		<category>Reaktion</category>
		<guid isPermaLink="false">http://reaktion.motpol.nu/?p=206</guid>
		<description><![CDATA[Psykologi, lĂ€ran om tankarna och de psykiska processerna, har i tusentals Ă„r intresserat mĂ€nniskan Ă€ven om sjĂ€lva begreppet Ă€r betydligt yngre  Neurologiskt har konflikten mellan arv och miljĂ¶ att gĂ¶ra med fĂ¶rhĂ„llandet...]]></description>
		<content:encoded><![CDATA[Psykologi, lĂ€ran om tankarna och de psykiska processerna, har i tusentals Ă„r intresserat mĂ€nniskan Ă€ven om sjĂ€lva begreppet Ă€r betydligt yngre [1]. Som akademisk disciplin har Ă€mnet mindre Ă€n 150 Ă„r pĂ„ nacken. Under denna tid och sĂ€rskilt under 1900-talets fĂ¶rsta hĂ€lft framlades flera psykologiska teorier varav nĂ„gra Ă€r:

-	<em>behaviorismen</em> som menade att psyket som sĂ„dant inte kan studeras vetenskapligt; istĂ€llet ska man observera beteenden som kan faststĂ€llas objektivt. De orsakas av yttre stimuli och ska dĂ€rfĂ¶r betraktas som inlĂ€rda.

-	<em>gestaltpsykologi</em> som fokuserar pĂ„ hur sinnena bearbetar intryck som organiseras och struktureras till en meningsfull helhet.

-	<em>freudiansk psykoanalys </em>med fokus pĂ„ hur det omedvetna och undermedvetna drifter pĂ„verkar oss.

-	<em>kognitiv psykologi/psykoanalys </em>som sattes pĂ„ prĂ€nt under 1900-talets andra hĂ€lft. Den tar sitt avstamp i triaden tanke-kĂ€nsla-handling och syftar till att individen ska finna en balans mellan dem. MĂ€nniskans tĂ€nkesĂ€tt stĂ„r i centrum.

I takt med den tekniska utvecklingen inom neurologin har diverse scanningtekniker, som avlĂ€ser aktivitet i olika delar av hjĂ€rnan, gjort det mĂ¶jligt att prĂ¶va flera av de psykologiska teorierna. Nu kan man med Ă„tminstone hyfsad sannolikhet antingen bekrĂ€fta eller fĂ¶rkasta dem.

<img class="alignleft size-medium wp-image-236" title="hemispheres" src="http://reaktion.motpol.nu/wp-content/uploads/2010/03/hemispheres-300x224.jpg" alt="hemispheres" width="300" height="224" />

<strong>Freudiansk psykoanalytisk stil</strong>
I dagslĂ€get stĂ„r tvĂ„ skolor inom psykologin mot varandra. Den ena Ă€r den freudianska-psykoanalytiska som dominerat stĂ¶rre delen av 1900-talets vĂ€sterland. Den andra Ă€r den kognitiva psykologin som vuxit sig allt starkare under de senaste 20-30 Ă„ren, fĂ¶r att nu vara den dominerande, i vart fall inom klinisk behandling dĂ€r den bevisligen har visat pĂ„ goda resultat.

FĂ¶renklat sett Ă€r freudiansk inspirerad psykoanalys inriktad pĂ„ <em>detet</em> med dess omedvetna och underliggande drifter. Dessa anses stĂ„ i konflikt med samhĂ€llets normer och vĂ€rderingar, <em>Ă¶verjaget</em>, vilka den enskilde individen, <em>jaget</em>, i sin tur har att bearbeta. Individen stĂ„r i skiljelinjen mellan med natur och kultur, mellan biologi och det socialt konstruerade.

Senare Ă„rs socialpsykologiska och neurologiska forskning talar fĂ¶r att Freud hade rĂ€tt pĂ„ denna punkt. Dvs hos mĂ€nniskan pĂ„gĂ„r alltsomoftast en omedveten aktivitet i hjĂ€rnan som kontrasterar mot det medvetna, det genomtĂ€nkta och kontrollerade som (alltsomoftast) lĂ€rts in via kulturen.[2]

Detta Ă€r nĂ„got som Ă€ven kritiker av Freud noterar, t ex psykologiprofessor Kevin MacDonald med sitt begrepp <em>implicit whiteness</em>. Det handlar om hur i grunden toleranta vita mĂ€nniskor pĂ„ ett omedvetet plan vĂ€ljer fritidsaktiviteter och intressen som utĂ¶vas i huvudsak av andra vita; vidare flyttar man till omrĂ„den som bebos av likaledes andra vita (MacDonald, 2006/07). Man kan ocksĂ„ notera att en stor majoritet av vĂ€rldens mĂ€nniskor omedvetet, utan att egentligen fundera pĂ„ det, vĂ€ljer partners av samma etniska eller rasliga grupp som de sjĂ€lva tillhĂ¶r.

<img class="aligncenter size-full wp-image-257" title="200px-Sigmund_Freud_1926" src="http://reaktion.motpol.nu/wp-content/uploads/2010/03/200px-Sigmund_Freud_19262.jpg" alt="200px-Sigmund_Freud_1926" width="200" height="300" />
<em>Sigmund Freud</em>

Vidare hade Freud rĂ€tt i att erfarenheter i barndomen pĂ„verkar oss senare i livet. DĂ€remot var han, och dagens uttolkare av denna stĂ„ndpunkt, alldeles fĂ¶r kategoriska nĂ€r man hĂ€vdar att en traumatisk hĂ€ndelse i barndomen med automatik kommer att pĂ„verka individen negativt som vuxen. Detta visar sig tydligt nĂ€r man studerar s k maskrosbarn vars barndom prĂ€glats av missbruk, misshandel och Ă¶vergrepp. Men de har klarat av det. Som vuxna Ă€r de stabila, de fungerar adekvat och mĂ„r psykiskt bra. I kontrast hĂ€rtill stĂ„r de som vuxit upp under optimala fĂ¶rhĂ„llanden men Ă€ndĂ„ blivit neurotiska.

Ett annat exempel gĂ€ller grĂ€nssĂ€ttning. TvĂ„ syskon som fĂ„tt ungefĂ€r samma grĂ€nser kan som vuxna uppfatta dem pĂ„ helt olika sĂ€tt. Den ena kan tolka det som antingen fĂ¶r mycket medan den andra tolkar det som fĂ¶r lite. PĂ„ samma sĂ€tt kan i en psykoanalys grĂ€nssĂ€ttningen tolkas antingen negativt eller positivt.

Att samma villkor kan uppfattas sĂ„ olika och ge sĂ„ olika resultat i vuxenlivet handlar om att vi som individer har olika <em>sĂ„rbarhet</em> i livet. Genetiken spelar hĂ€r en avgĂ¶rande roll; nyare forskning visar att syskon Ă€r anmĂ€rkningsvĂ€rt olika rĂ¶rande deras psykologiska egenskaper medan enĂ€ggstvillingar, fĂ¶ga fĂ¶rvĂ„nande, Ă€r oerhĂ¶rt lika. Inom neurobiologin rĂ„der enighet om att psykiskt vĂ€lbefinnande Ă€r till Ă„tminstone 50 procent Ă€rftligt; ledande tvillingforskaren Thomas Bouchard menar att arv stĂ„r fĂ¶r omkring tvĂ„tredjedelar av vĂ„r personlighet.

UtĂ¶ver detta bygger mycket av Freuds resonemang pĂ„ spekulation vilket inte gĂ„r att prĂ¶va vetenskapligt. Det gĂ€ller pĂ„stĂ„enden om att smĂ„barn Ă€r sexuella varelser eller att metoden âfria associationerâ skulle ge relevanta resultat.

<strong>Psykoanalys som maktutĂ¶vning </strong>
Givna exempel visar att psykoanalytisk tolkning Ă€r godtycklig. Kritiker menar att psykoanalysen har ett auktoritĂ€rt drag dĂ€r terapeuten kan tolka in i princip vad som helst i patientens beteende. MacDonald (2002, kap 4) tar upp att Freuds vĂ€gran att lĂ„ta sig sjĂ€lv analyseras, vilket alla psykoanalytiker i Ă¶vrigt mĂ„st gĂ¶ra, âspeglar psykoanalysens anvĂ€ndbarhet som ett redskap fĂ¶r psykologisk dominans och tankekontrollâ.

Under 2003 anvĂ€nde Mona Sahlin det psykoanalytiska greppet i maktutĂ¶vning. Hon lĂ€t dĂ„ avsĂ€tta integrationsforskaren Anders Westholm till fĂ¶rmĂ„n fĂ¶r den beryktade Masoud Kamali som anser att det mesta i Sverige Ă€r rasistiskt. Sahlin ansĂ„g att Westholm tillhĂ¶rde de âfĂ¶rtryckande strukturernaâ men att han var omedveten om det. Westholm kunde naturligtvis inte fĂ¶rsvara sig mot nĂ„got som han enligt Sahlin var omedveten om. Att ett 70-tal forskare skrev ett upprop fĂ¶r honom hjĂ€lpte fĂ¶ga utan han tvingades avgĂ„.

<strong>Psykoanalysens skuldbelĂ€ggande karaktĂ€r </strong>
Ovan har antytts att det psykoanalytiska greppet ofta Ă€r retrospektivt. Den riktar sig bakĂ„t i tiden, till barndomen, hur man blivit bemĂ¶tt av fĂ¶rĂ€ldrarna och det omgivande samhĂ€llet och kulturen - Ă¶verjaget. NĂ„got tillspetsat har individens drifter, hennes âsanna och naturliga jagâ, fĂ¶rtryckts av Ă¶verjaget. (Den psykoanalytiska vĂ€rldsbilden Ă€r en omvĂ€nd tolkning av de flesta politiska och religiĂ¶sa idĂ©er som fĂ¶regĂ„tt Freud; idĂ©erna har implicit utgĂ„tt frĂ„n att mĂ€nniskans biologi krĂ€ver vĂ€gledning via normer och regler. Men till skillnad frĂ„n âpolitiskâ psykoanalys har de inte fĂ¶rkastat dylik vĂ€gledning som setts som samhĂ€llsstabiliserande; det Ă€r fĂ¶rst under 1900-talet som idĂ©er bĂ¶rjat motverka de fĂ¶r samhĂ€llet stabiliserande inslagen.) SĂ„lunda skuldbelĂ€ggs samhĂ€llet, dess normer, institutioner och delvis ocksĂ„ fĂ¶rĂ€ldrarna. Terapins uppgift blir, fĂ¶r att anvĂ€nda psykoanalytisk terminologi, att âfĂ¶rlĂ¶saâ individen frĂ„n fĂ¶rtrycket.

Den hĂ€r sortens synsĂ€tt anammades av diverse intellektuella under merparten av 1900-talet (MacDonald, 2002). Det skapades forskning vars underfĂ¶rstĂ„dda syfte var att kullkasta de vĂ€sterlĂ€ndska samhĂ€llenas kollektivistiska och kristna vĂ€rdegrund till fĂ¶rmĂ„n fĂ¶r en mera hedonistisk och individualistisk riktning. Ett viktigt intellektuellt fĂ€ste var den i Tyskland etablerade s k Frankfurtskolan. Denna skiljde sig frĂ„n andra lĂ€rosĂ€ten avseende dess etniska sammansĂ€ttning. Frankfurtskolan bestod frĂ€mst av judiska intellektuella med Teodor Adorno och Max Horkheimer i spetsen. I samband med andra vĂ€rldskriget fick flera av dem en fristad i USA.

DĂ€r fortsatte man sina attacker pĂ„ vĂ€sterlandet som gavs legitimitet genom deras forskning. En av de mest omtalade studierna, som gjordes under 1950-talet, gĂ€llde det man kallade âden auktoritĂ€ra personlighetenâ. Traditionella vĂ€rderingar i det amerikanska samhĂ€llet och inom familjen ansĂ„gs generera en sorts fascistiska tendenser, som enligt forskarna genomsyrade samhĂ€llet. Politikern och fĂ¶rfattaren Patrick Buchanan (2002) konstaterar att Frankfurtskolans ledargestalter hade ett mĂ€rkligt sĂ€tt tacka det land som gett dem en fristad undan nazisterna.

Trots att Frankfurtskolan var tendentiĂ¶s och ideologiskt prĂ€glad, nĂ„got som forskare inom skolan har erkĂ€nt (MacDonald, 2002), kom dess forskning att omsĂ€ttas till och ges genomslag i populĂ€rkulturen. Den utvecklades till en <em>kritikkultur</em> (ibid) som fĂ¶rkastade bĂ„de vetenskapens och det civiliserade samtalets krav pĂ„ logik, saklighet och strĂ€van efter objektivitet. VĂ€sterlandet och dess politik har under efterkrigstiden pĂ„verkats kraftigt av kritikkulturen. SĂ€rskilt pĂ„tagligt blev detta efter att den s k 68-generationen pĂ„ gramsianskt manĂ©r tog Ă¶ver de âborgerligaâ institutionerna: massmedia, politik och lĂ€rosĂ€ten. MĂ„let var att frigĂ¶ra, emancipera, vĂ€sterlandet som skuldbelagts som varande mer eller mindre rasistiskt, kvinnofĂ¶rtryckande och homofobiskt (Degler, 1991; Buchanan, 2002).

De emanciperande idĂ©erna finns numera i vardagen som ett normaltillstĂ„nd som vi knappast reflekterar Ă¶ver. De yttrar sig i medias fokus pĂ„ sex och otrohet â frĂ„n det privata till det offentliga - samt mediala, akademiska och politiska attacker pĂ„ den traditionella familjen som inte lĂ€ngre anses vara en normal konstellation. HĂ€rtill har diverse traditioner, kristendomen, nationen och âvithetenâ - dess kultur och biologiska konstitution som sĂ„dan - blivit hĂ„rt ansatta (MacDonald, 2002; Buchanan, 2002, JĂ€rvenpĂ€Ă€, 2006; De Geer, 2009). Globalt sett anses vĂ€stvĂ€rlden vara skyldig till det mesta av ondo som hĂ€nt pĂ„ planeten. Detta har fĂ„tt bl a afrikanska ledare att reagera och krĂ€va att afrikanerna sjĂ€lva tar ansvar fĂ¶r sin framtid.

FrigĂ¶relsen Ă€r knuten till tolerans som gĂ€ller fĂ¶r beteenden som fĂ¶rr var kopplade till social skam. DĂ€remot rĂ„der fĂ¶ga tolerans mot Ă„sikter som fĂ¶rr ansĂ„gs normala, t ex att man som vuxen individ sjĂ€lv Ă€r ansvarig infĂ¶r sina handlingar.

Ett flagrant uttryck fĂ¶r sistnĂ€mnda gĂ€ller synen pĂ„ kriminella. Deras skuld fĂ¶rskjuts ofta till samhĂ€llelig nivĂ„ dĂ€r fĂ¶rĂ¶varen ses som ett offer fĂ¶r omstĂ€ndigheterna. En likartad fĂ¶rskjutning har skett inom diskrimineringsfĂ€ltet dĂ€r individens subjektiva kĂ€nslor har kommit att Ă¶verordnas objektiva kriterier och dĂ€r s k omvĂ€nd bevisbĂ¶rda rĂ„der; numera ska den fĂ¶r diskriminering Ă„talade visa pĂ„ sin oskuld. PĂ„ detta kommer att vita (heterosexuella) svenskar inte kan Ă„beropa hetsparagrafen vilket Ă€r ett bland mĂ„nga exempel pĂ„ hur vitheten Ă„sidosĂ€tts. Detta strider gravt mot traditionell vĂ€sterlĂ€ndsk rĂ€ttssyn som baseras pĂ„ romersk och germansk rĂ€tt.

Ăven barnen ska frigĂ¶ras. De har dĂ€rfĂ¶r jĂ€mstĂ€llts med vuxna, lĂ€rare och fĂ¶rĂ€ldrar som man i alla lĂ€gen har rĂ€tt att ifrĂ„gasĂ€tta och granska - det senaste Ă€r fĂ¶rslaget att eleverna ska betygssĂ€tta lĂ€rarna. I den familjĂ€ra sfĂ€ren kan man emellertid konstatera att om ett barn sĂ„ har vĂ€rldens bĂ€sta fĂ¶rĂ€ldrar kan man alltid hitta nĂ„got fel i deras uppfostringsstil. SkĂ€let Ă€r enkelt: ingen Ă€r inte fullkomlig. Och i varje relation mellan mĂ€nniskor uppstĂ„r missfĂ¶rstĂ„nd. Att skylla pĂ„ den andra parten Ă€r ett smidigt sĂ€tt att bortse frĂ„n sina egna brister.

Det Ă€r idag ett faktum att merparten av det som fĂ¶rr sĂ„gs som samhĂ€llsbĂ€rande har undergrĂ€vts: kristendomen, (oreflekterad) patriotism och etnocentrism, allmĂ€n vĂ€rnplikt, kĂ€rnfamiljen och traditionella vĂ€rden.

<strong>Psykoanalysen - modernismen och dess inbyggda logik</strong>
Samtida betraktare konstaterar att vĂ€stvĂ€rlden lider av ett historiskt sett unikt tillstĂ„nd dĂ€r Ă¶verheten upplĂ¶ser sitt eget arv. Brittiske filosofen Roger Scruton (2005) anvĂ€nder begreppet oikofobi fĂ¶r att beskriva maktens avoghet mot det egna; liknande tankar Ă„terfinns hos amerikanske idĂ©historikern Christopher Lasch (1994); franske filosofen Paul Bruckner menar att <a href="http://www.morgenbladet.no/apps/pbcs.dll/article?AID=2008322656772&amp;NL=1">Europa lider av ett sjĂ€lvhat </a>baserad pĂ„ ett slags masochism.

Attackerna pĂ„ det egna Ă€r i linje med modernismen och dess eviga framstegstro - bakom hĂ¶rnet vĂ€ntar alltid nĂ„got bĂ€ttre. Att gĂ¶ra sig kvitt det traditionella och invanda, som anses fĂ¶rutsĂ€gbart och trist, har alltsĂ„ berĂ¶ringspunkter med det psykoanalytiska synsĂ€ttet.

LĂ„t oss anta att Ă¶verheten generellt sett tror pĂ„ psykoanalysen enligt vilken tidigare livshĂ€ndelser, i t ex skolan och fĂ¶rĂ€ldrahemmet, Ă€r avgĂ¶rande fĂ¶r hur man blir som vuxen. Om delar av Ă¶verheten har neurotiska drag som de tillskriver det samhĂ€lle och Ă¶verjag som âfĂ¶rtrycktâ dem, ja, dĂ„ synes det logiskt att attackera detta. HĂ€r Ă€r vĂ€rt att erinra om att alla politiska partier vill fĂ¶rĂ€ndra och modernisera samhĂ€llet. Inte sĂ€llan kombineras detta med att motstĂ„ndarsidans politik anses vara konservativ, att den begrĂ€nsar individens frihet osv.

Sammantaget talar mycket fĂ¶r att psykoanalysen Ă€r <em>mer av en fĂ¶rklaring Ă€n en metod</em>, nĂ€r det gĂ€ller att komma tillrĂ€tta med problem. Emellertid anvĂ€nds den som bĂ„dadera. Som metod kan den fĂ¶rvisso fungera som en ventilerinsgsmetod som i bĂ€sta fall minskar Ă„ngest. Men ofta tycks den leda till att individer, och som vi snart ska se Ă€ven kollektiv, fastnar i ett <em>Ă€ltande</em> av problemet. Det som hĂ€nde tidigare i livet fĂ„r Ă„terkomma som ett rĂ€ttfĂ€rdigande fĂ¶r nuvarande brister hos en sjĂ€lv. Emellertid Ă€r det svĂ„rt att leda i bevis att tidigare ofĂ¶rrĂ€tter mekaniskt leder till problem senare i livet.

<strong>Kognitiv stil</strong>
Den kognitiva terapiformen har inte alls sĂ„ breda ansprĂ„k som den freudianska-psykoanalytiska ansatsen. IstĂ€llet Ă€r den mera och konkret och nyanserad och dĂ€rmed ocksĂ„ mera realistisk och Ă¶dmjuk. Dess grund Ă€r traditionalistisk med rĂ¶tter i Ă¶stasiatisk filosofi, men motsvarande tĂ€nkesĂ€tt Ă„terfinns Ă€ven i vĂ€sterlĂ€ndsk stoisk tradition.

Ordet kognitiv hĂ€rstammar frĂ„n latinets cognitio och anknyter till tankar, kunskap, lĂ€rande, minnen, reflektioner och fĂ¶restĂ€llningar. En kognitiv stil Ă€gnar lite tid Ă„t misstag i det fĂ¶rflutna. Eller snarare, den uppmanar oss att <em>lĂ€ra </em>av det fĂ¶rflutna istĂ€llet fĂ¶r att fastna i det. Har man exempelvis blivit illa behandlad som barn lĂ€r man sig att inte gĂ¶ra om samma misstag mot sina egna barn. Och man gnĂ€ller inte Ă¶ver det som hĂ€nde under uppvĂ€xten; snarare kanske man inser att ens fĂ¶rĂ€ldrar eller lĂ€rare nog menade vĂ€l och gjorde sĂ„ gott de kunde. Ăverlag gĂ€ller att âgjort Ă€r gjortâ, som den kognitiva fĂ¶resprĂ„karen Dalai lama (2001) uttrycker saken samtidigt som han ser med skepsis pĂ„ den vĂ€sterlĂ€ndska betoningen pĂ„ skuld.

Inom kognitiv tradition ligger fokus som nĂ€mnts pĂ„ sambandet mellan tankar, kĂ€nslor och beteendemĂ¶nster. Det retrospektiva har betydelse men tonvikten ligger hĂ€r och nu, i nuet och framĂ„t. StrĂ€van Ă€r att hitta en balans mellan tankar och kĂ€nslor. Aristoteles tal om âden gyllene medelvĂ€genâ, som har stora likheter med det unika svenska begreppet lagom, handlar om detta.

[caption id="attachment_240" align="alignleft" width="200" caption="Aristoteles"]<img class="size-full wp-image-240" title="200px-Aristotle_Altemps_Inv8575" src="http://reaktion.motpol.nu/wp-content/uploads/2010/03/200px-Aristotle_Altemps_Inv8575.jpg" alt="Aristoteles" width="200" height="268" />[/caption]

<em>
</em>

Kognitiv terapi inleds med att man identifierar och erkĂ€nner det problem som man sjĂ€lv, som individ, har. Patienten vet mest om sig sjĂ€lv och med hjĂ€lp av s k sokratiska frĂ„gor lotsar terapeuten patienten fram till problemets kĂ€rna (till skillnad frĂ„n psykoanalysen dĂ€r terapeuten ofta framkastar sina tolkningar). HĂ€refter kopplar man pĂ„ olika strategier â andningstekniker, tankeĂ¶vningar etc - fĂ¶r att hantera det.

En viktig del i terapin Ă€r att ifrĂ„gasĂ€tta kognitiva fĂ¶rvrĂ€ngningar och tankefel som alla mĂ€nniskor har i varierande grad. Alla har vi livsregler och principer som ofta Ă€r ganska ytliga och kopplas pĂ„ automatiskt vid olika situationer. Det kan leda till att man Ă¶vergeneraliserar eller tolkar allt i svart eller vitt, fĂ¶r att nĂ€mna nĂ„gra av de vanligaste fĂ¶rvrĂ€ngningarna. Kognitiv terapi kan ocksĂ„ handla om att mera konkret konfrontera problemet dĂ€r man steg fĂ¶r steg tar itu med att hantera problem. Det Ă€r inte sĂ€kert att man blir av med problemet men man lĂ€r sig hantera det, och man lĂ€r sig att leva med det.

<strong>Psykoanalytisk respektive kognitiv stil pĂ„ kollektiv nivĂ„</strong>
Dessa tvĂ„ stilar kan Ă¶verfĂ¶ras till kollektiv nivĂ„ fĂ¶r att beskriva problemlĂ¶sning, Ă¶verlevnad och anpassning, hos folkgrupper. (Inom evolutionspsykologi anvĂ€nds begreppet âgruppevolutionĂ€raâ strategier, vilket dock inte Ă€r ambitionen i denna framstĂ€llning Ă€ven om sĂ„dana inslag finns.) Det ligger i sakens natur att man dĂ„ mĂ„ste ta till en generalisering vilket skiljer sig frĂ„n en analys tillika terapi pĂ„ individnivĂ„. Emellertid lĂ€mpar sig generaliseringen tĂ€mligen vĂ€l i mĂ„nga sammanhang, inte minst inom forskning som berĂ¶r demografi dĂ€r den anvĂ€nds flitigt. UtgĂ„ngspunkten fĂ¶r fĂ¶ljande Ă€r andra vĂ€rldskriget och tiden efter det.

Tre lĂ€nder jĂ€mfĂ¶rs pĂ„ ett ytligt plan: Finland, Japan och Israel som har flera gemensamma nĂ€mnare: vĂ€l fungerande skolsystem, starkt militĂ€rt fĂ¶rsvar, de ligger lĂ„ngt framme i den tekniska utvecklingen och de har en fĂ¶rhĂ„llandevis stark nationell identitet dĂ€r det traditionella fĂ¶renas med det moderna. LĂ€nderna har ocksĂ„ en hĂ¶g nationell intelligenskvot.  Och de har haft en mycket Ă„terhĂ„llsam invandring jĂ€mfĂ¶rt med andra utvecklingslĂ€nder; Israel har fĂ¶rvisso haft en omfattande immigration men endast av judisk bĂ¶rd.

Efter kriget var Finland ett sargat land. Tio procent av dess befolkning hade dĂ¶dats, skadats eller fĂ¶rdrivits frĂ„n de omrĂ„den, frĂ€mst Karelen, som ryssarna tagit Ă¶ver. Man hade enorma skadestĂ„nd att betala till Sovjetunionen, nog sĂ„ svĂ„rt fĂ¶r ett fattigt land och utsatt folk.

Japan hade ocksĂ„ besegrats och lidit oerhĂ¶rda fĂ¶rluster. I krigets slutskede, nĂ€r slaget var fĂ¶rlorat, fick man agera experiment fĂ¶r vĂ€rldens kraftfullaste vapen: atombomben. TvĂ„ stycken fĂ€llde USA Ă¶ver Hiroshima och Nagasaki i augusti 1945. FĂ¶ljden blev att 10Â 000-tals mĂ€nniskor fĂ¶rintades pĂ„ bara nĂ„gra sekunder. Liksom Finland hade Japan enorma skadestĂ„nd att betala till segrarmakterna, frĂ€mst till USA.

De europeiska judarna hade lidit stora fĂ¶rluster i liv rĂ€knat, frĂ€mst genom det som fĂ¶r eftervĂ€rlden blivit kĂ€nt som FĂ¶rintelsen. Till skillnad frĂ„n finlĂ€ndarna och japanarena hade judarna inget eget land. Efter kriget, 1948, fick man ett sĂ„dant, f d Palestina, det som vi idag kĂ€nner som Israel.

NĂ€r Finland och Japan fĂ¶rlorade land var det till sina motstĂ„ndare i kriget. Palestina hade dock inget med kriget att gĂ¶ra och dess befolkning, palestinierna, hade inte angripit judarna. ĂndĂ„ fick judarna med FNs goda minne ta Ă¶ver deras land. Och staten Israel fick och fĂ„r fortfarande ett enormt ekonomiskt stĂ¶d frĂ„n omvĂ€rlden, inte minst Tyskland och USA. FĂ¶rintelsen har varit en avgĂ¶rande faktor fĂ¶r detta stĂ¶d. DĂ€rtill kommer det relativt sett stora inflytande som judar har Ă¶ver flera av de vĂ€sterlĂ€ndska lĂ€ndernas pĂ„verkande institutioner: massmedia, politik, juridik och ekonomi (Finkelstein, 2001; MacDonald, 2002; Earl/Rabbi, 1995; Mersheimer/Walt, 2006 - de tvĂ„ sistnĂ€mnda tar upp judiskt inflytande i USA).

I varje EU-land finns judar representerade i de hĂ¶gsta politiska fĂ¶rsamlingarna. Detta Ă€r en fĂ¶rklaring till att FĂ¶rintelsen fĂ„tt en sĂ„ framtrĂ€dande plats. EU och numera Ă€ven FN har inrĂ€ttat FĂ¶rintelsens minnesdag, den 27 januari. Fokus Ă€r inte lagd pĂ„ besegrandet av nazismen utan pĂ„ att Europas lĂ€nder, inklusive de som slogs mot nazismen, mĂ„ste vara pĂ„ sin vakt mot nya fĂ¶rintelser och vĂ€rna toleransen (att Europa efter kriget varit oerhĂ¶rt tolerant mot utomeuropĂ©er och att judarna idag har en utomordentlig maktstĂ€llning negligeras; samma taktik gĂ€ller fĂ¶r feminismen och den Internationella kvinnodagen dĂ€r fokus ligger inte pĂ„ det inflytande vĂ€stvĂ€rldens kvinnor idag har, utan pĂ„ ett fĂ¶rment fĂ¶rtryck dĂ€r tongivande politiker jĂ€mstĂ€ller den vĂ€sterlĂ€ndska mannen med talibaner). Budskapet frĂ„n EUs Ă¶verhet kungĂ¶rs i dess mĂ„ngfaldspolitik: FĂ¶rintelsen kan sonas endast genom inrĂ€ttandet av det âmĂ„ngkulturella samhĂ€lletâ. Detta sker samtidigt som Israel fĂ¶r vĂ€rldens mest rasistiska politik mot palestinierna. Ătskilliga FN-resolutioner har pĂ„talat Israels Ă¶vergrepp men varje gĂ„ng har USA lagt in sitt veto - en ytterligare indikation pĂ„ Israels inflytande.

En hel del material visar hur ledande israeliska politiker intar en mycket offensiv hĂ„llning i skuldfrĂ„gan. SĂ„ har Israels f d premiĂ€rminister Ariel Sharon sagt: âVi har rĂ€tt att begĂ€ra av resten av vĂ€rlden [âŠ] som judar Ă€r vi inte skyldiga nĂ„gon nĂ„got, det Ă€r de andra som har en skuld gentemot ossâ (Karlsson, 2005).

PĂ„ individplanet framhĂ„ller judar gĂ€rna att de tillhĂ¶r andra och numera ocksĂ„ tredje generationens âĂ¶verlevareâ. Intellektuella med judisk bakgrund sĂ„som Norman G Finkelstein eller Gilad Atzmon har kritiserat detta. Den fĂ¶rre anser att judiska organisationer har skapat en fĂ¶rintelseindustri (Finkelstein, 2001) medan den senare talar om âden judiska neurosenâ .

Bl a Ă„syftar Atzmon hĂ€r de "unga post-fĂ¶rintelse-traumatiska israeler" vilka drabbats ev en "form av ny kollektiv religiĂ¶s dyrkan. Att vara tredje generation Ă€r att ansluta sig till ett trossystem. Det Ă€r att vara personligt traumatiserad av ett fĂ¶rgĂ„nget som man aldrig har upplevt. Det Ă€r att ansluta sig till ett tungt orkestrerat politiskt budord. [---] Den israeliske akademikern Yesjayahu Leibovitj, som sjĂ€lv Ă€r en observant jude, pĂ„pekade fĂ¶r mĂ„nga Ă„r sedan att den judiska religionen Ă€r dĂ¶d och att FĂ¶rintelsen Ă€r den nya religion som enar judarna vĂ€rlden runt. Jag Ă€r bĂ¶jd att hĂ„lla med om att FĂ¶rintelsen nu formas som en religion. Den finns dĂ€r fĂ¶r att ersĂ€tta ett etiskt tĂ€nkande som sĂ€tter mĂ€nniskan i centrum. FĂ¶rintelsereligionen finns dĂ€r fĂ¶r att berĂ¶va den vĂ€sterlĂ€ndska varelsen ett Ă€kta etiskt humanistiskt tĂ€nkande, allt i humanismens namnâ (<a href="http://www.tffr.org/articles/0634_attomtolka.htm">TfFR, nr 4/06</a>).

UtifrĂ„n de psykologiska stilarna kan man notera att judarna endogamt, inom sin egen folkgrupp, har tillĂ€mpat en i mĂ„nga avseenden kognitiv stil. Man har analyserat och reflekterat samt varit ansvarstagande och framĂ„tinriktande. Exogamt, utĂ„t sett mot omvĂ€rlden, har detta kombinerats med en form av âpsykoanalytisktâ Ă€ltande och skuldbelĂ€ggande dĂ€r omvĂ€rlden haft att fĂ¶rhĂ„lla sig till FĂ¶rintelsen. Denna historiska hĂ€ndelse och den fĂ¶r Israel framgĂ„ngsrika maktpositionen har varit varandras fĂ¶rutsĂ€ttningar.

Japanerna och finlĂ€ndarna har Ă¶verlag tillĂ€mpat en kognitiv strategi. Det gĂ€ller sĂ„vĂ€l pĂ„ individplanet som pĂ„ det nationella planet â man Ă€r sjĂ€lv sin egen (o)lyckas smed (inom ramen fĂ¶r det kollektiv som man tillhĂ¶r och delar en vĂ€rdegrund med). MĂ„r man dĂ„ligt lastar man i regel inte det pĂ„ andra. SjĂ€lvmordstalen Ă€r bland vĂ€rldens hĂ¶gsta i Japan och Finland. Alla har sĂ€kert sett den japanske fĂ¶retagsledaren som gjort fel. Han erkĂ€nner sin skuld, ber om ursĂ€kt och kan ibland kĂ€nna en sĂ„dan skam att han tar sitt liv. Traditionellt sett kan detta spĂ„ras till samurajernas hederskodex bushido och harakiri.

[caption id="attachment_231" align="aligncenter" width="230" caption="De sju samurajerna"]<img class="size-full wp-image-231" title="samurai" src="http://reaktion.motpol.nu/wp-content/uploads/2010/03/samurai.jpg" alt="De sju samurajerna" width="230" height="323" />[/caption]

<em> </em>

Ăven gentemot andra lĂ€nder har man en kognitiv, Ă¶dmjuk stil dĂ€r man inte skuldbelĂ€gger, Ă€ltar eller avkrĂ€ver saker. Japan har fĂ¶rvisso haft en tĂ€mligen aggressiv framtoning mot vissa grannlĂ€nder vilket har historiska orsaker. Henrik Meinander, professor i historia vid Helsingfors universitet, noterar att finlĂ€ndarna varken haft âtid eller intresse av att blicka bakĂ„t [fĂ¶r mycket]â. Inte heller har man ansett vapenalliansen med Tyskland Ă„ren 1941-1944 vara

âspeciellt moraliskt tvivelaktig. Precis som mĂ„nga andra smĂ„stater hade Finland hamnat i klĂ€m mellan tvĂ„ aggressiva stormakter, som fullstĂ€ndigt ignorerade moral och rĂ€ttvisa i internationella relationer. I den situationen gĂ€llde det att hĂ„lla god min i fult spel, och med facit i hand kan vi konstatera att Finland lyckades mer Ă€n vĂ€l. [---] Nyckelordet fĂ¶r finlĂ€ndsk sĂ€kerhetspolitik Ă€r alltjĂ€mt pragmatismâ (SvD-kultur/Under Strecket, 2/6 -02).

Japaner och finlĂ€ndare erkĂ€nner och konstaterar att problem finns. Emellertid Ă€ltar man inte. IstĂ€llet tar man itu med dem och man inser att livet bestĂ„r inte bara av glĂ€dje, men ocksĂ„ av sorg och obehag som det gĂ€ller att lĂ€ra sig leva med.

<img class="alignleft size-medium wp-image-242" title="Farfar &amp; Lovisa" src="http://reaktion.motpol.nu/wp-content/uploads/2010/03/Farfar-Lovisa-225x300.jpg" alt="Farfar &amp; Lovisa" width="225" height="300" />
88-Ă„rig finlĂ€ndsk krigsveteran med ett av
sina barnbarnsbarn, 2 Ă„r, sommaren 2009

<strong>Sammanfattning och slutsatser</strong>
Den psykoanalytiska vĂ€rldsbilden tenderar att fĂ„ individen att bĂ¶rja tolka in negativa saker i sitt liv och skuldbelĂ€gga det omkringliggande pĂ„ bekostnad av sjĂ€lvrannsakan och sjĂ€lvkritik. Detta synsĂ€tt anammades av diverse intellektuella, bl a Frankfurtskolan. Dess forskning bidrog i sin tur till utvecklandet av en kritikkultur med syftet att frigĂ¶ra vĂ€sterlandet frĂ„n den traditionella och stabila ordningen. Denna âfrigĂ¶relseâ har kommit att prĂ€gla den vĂ€sterlĂ€ndska politiken. Ăverheten har, om Ă€n utan att sĂ€tta ord pĂ„ det, ofta anvĂ€nt psykoanalytisk tolkning fĂ¶r att driva samhĂ€llet i vad man anser vara emanciperande riktning.

FĂ¶rintelsen spelar hĂ€r en viktig roll dĂ„ den kommit att bli en av vĂ€stvĂ€rldens frĂ€msta moraliska fundament, den grund med vilken en ny och tolerant mĂ€nniska ska skapas. PĂ„ makronivĂ„ har det europeiska, kollektiva minnet fyllts med skam och skuld som kan sonas endast genom inrĂ€ttandet av det toleranta och mĂ„ngkulturella samhĂ€llet.

PĂ„ mikronivĂ„ har individens fel och misstag ofta kommit att skyllas pĂ„ omgivande faktorer: samhĂ€llet, familjen, strukturer, mm. Det egna ansvaret har i mĂ„nga stycken tagits ifrĂ„n individen. âFrigĂ¶randetâ har inneburit en upplĂ¶sning av de vĂ€rden som tidigare hĂ¶ll ihop vĂ€sterlandet. Detta har lett till en Ă¶kning av otrygghet, dysfunktionella skolor, stress, grov brottslighet, etniskt prĂ€glade konflikter, otrohet, psykisk ohĂ€lsa mm. Ăverheten har lĂ¶st upp samhĂ€llets kitt men utan att ersĂ€tta det med nĂ„got bĂ€ttre.

Amerikanske historieprofessron Paul Gottfried konstaterar att genomtĂ€nkta synpunkter pĂ„ Ă¶verhetens politik automatiskt bemĂ¶ts med avsky. Det rĂ„der en <em>sensitivisering</em> - kĂ€nslighet - infĂ¶r de fenomen som Ă¶verheten bejakar (Gottfried, 1999). Ăverlag tycks den vĂ€sterlĂ€ndska undersĂ„ten kĂ€nnetecknas av handlingsmĂ¶nstret kĂ€nsla-handling. Det Ă€r en impulsiv stil vilket passar kapitalismen utmĂ€rkt.

Den kognitiva stilen Ă„ den andra sidan Ă€r Ă¶dmjuk, realistisk, eftertĂ€nksam och analytisk. Den gĂ„r frĂ„n tanke till handling utan att kĂ€nslan gĂ„r fĂ¶rlorad. MĂ„let Ă€r ju en balans mellan tanke-kĂ€nsla-handling, sĂ„vĂ€l pĂ„ det individuella som nationella planet. En sĂ„dan stil gynnar oss sjĂ€lva, som individer och kollektiv. Den gynnar ocksĂ„ relationer mellan folkgrupper och lĂ€nder. Denna stil passar det identitĂ€ra konceptet som handen i handsken.
<em><strong>John JĂ€rvenpĂ€Ă€</strong></em>

[1] Texten Ă€r det tal som fĂ¶rfattaren hĂ¶ll vid seminariet âIdentitĂ€r ideâ 26-28 februari 2010. Texten Ă€r ett utkast till en utfĂ¶rligare och mera genomarbetad text som kommer att publiceras sĂ„ smĂ„ningom.

[2] Neurologiskt har konflikten mellan arv och miljĂ¶ att gĂ¶ra med fĂ¶rhĂ„llandet den urgamla, arkaiska kĂ€nslohjĂ€rnan och den betydligt nyare hjĂ€rnbarken dĂ€r intelligensen sitter.

<strong>Referenser</strong>
Buchanan, P. 2002. <em>The Death of the West</em>.
De Geer, J. 2009. <em><a href="http://sv.metapedia.org/wiki/Motstr%C3%B6ms_-_skriftst%C3%A4llning_i_urval_1996-2008">MotstrĂ¶ms. SkriftstĂ€llning i urval 1996-2008</a></em>.
Degler, C. 1991. <em>In Search of Human Nature</em>.
Finkelstein, NG. 2001. <em>FĂ¶rintelseindustrin</em>.
Gottfried, P. 1999. <em><a href="http://www.reaktion.nu/PDF/a_sensitized_world_order.pdf">A Senzitized World Order</a></em>.
JĂ€rvenpĂ€Ă€, J. 2006. <em><a href="http://www.reaktion.nu/bocker.html#007">Politisk korrekthet. Likriktning, Ă„siktsfĂ¶rtryck och dikotomisering</a></em>.
Karlsson, I. 2005. <em>Tro, terror och tolerans</em>.
Lasch, C. 1994. <em>Eliternas uppror och sveket mot demokratin</em>.
Lama, D. 2000. <em>Etik fĂ¶r ett nytt millennium</em>.
Mersheimer, J,. Walt, S. 2006. <em><a href="http://www.reaktion.nu/PDF/RWP_000B.PDF">The Israel Lobby</a></em>.
MacDonald, K. 2002. <em>The Culture of Critique</em>. (PĂ„ svenska 2006, <a href="http://sv.metapedia.org/wiki/Kritikkulturen">Kritikkulturen</a>)
MacDonald, K. Paper winter 2006/07. <em><a href="http://www.reaktion.nu/PDF/MacD_White.pdf">Psychology and White Ethnocentrism</a></em>.
Scruton, R 2005. <em>The Need for Nations</em>.]]></content:encoded>
		</item>		<item>
		<title>Solguru: BetnĂ©r pĂ„ bettet</title>
		<link>http://solguru.motpol.nu/?p=591</link>
		<comments>http://solguru.motpol.nu/?p=591#comments</comments>
		<pubDate>Thu, 11 Mar 2010 23:09:54 -0600</pubDate>
		<dc:creator>Solguru</dc:creator>
		<category>Solguru</category>
		<guid isPermaLink="false">http://solguru.motpol.nu/?p=591</guid>
		<description><![CDATA[Magnus BetnĂ©r har skrivit en debattartikel, som fĂ¶rtjĂ€nar en kort kommentar. Den rĂ¶r Jihad-Jane, yttrandefrihet och svenskt hyckleri kring dylika frĂ„gor.

BetnĂ©r Ă€r fĂ¶rstĂ„s ingen favorit fĂ¶r undertecknad.]]></description>
		<content:encoded><![CDATA[<strong>Magnus BetnĂ©r har skrivit en debattartikel, som fĂ¶rtjĂ€nar en kort kommentar. Den rĂ¶r <a href="http://dn.se/nyheter/varlden/jihad-jane-en-klantig-amator-1.1059131">Jihad-Jan</a>e, <a href="http://aftonbladet.se/debatt/article6754441.ab">yttrandefrihet </a>och svenskt hyckleri kring dylika frĂ„gor.</strong>

BetnĂ©r Ă€r fĂ¶rstĂ„s ingen favorit fĂ¶r undertecknad. Han Ă€r en halvfeministisk liberal av "sunt fĂ¶rnuft"-typen (<em>"alla fĂ¶rstĂ„r ju att om alla bara gĂ¶r som de vill utan att skada andra kommer ingen till skada - hur religiĂ¶s-nazistisk Ă€r man annars, eller, hĂ¶hĂ¶</em>"). Men nu Ă€r han faktisktÂ  komiker, och kan inte gĂ€rna fĂ¶rvĂ€ntas vara nĂ„got ideologiskt geni.

Det intressanta Ă€r tvĂ„ saker: fĂ¶r det fĂ¶rsta skriver han riktigt bra, bĂ€ttre Ă€n han skĂ€mtar. Det andra, och viktigare, Ă€r vad han anvĂ€nder denna fĂ¶rmĂ„ga till. OvannĂ€mnda sunt fĂ¶rnuft-tĂ€nk har nĂ€mligen lett honom till att uppmĂ€rksamma en av det svenska samhĂ€llets mĂ„nga bisarra motsĂ€ttningar. Det handlar om det oerhĂ¶rt fĂ„niga i det fanatiska fĂ¶rsvaret fĂ¶r rĂ€tten att rita <a href="http://dn.se/nyheter/sverige/vilks-bild-publiceras-i-flera-medier-1.1058825">rondellhundar</a>, stĂ€llt mot den lindrigt sagt fadda uppstĂ€llningen fĂ¶r flertaletÂ  andra kontroversiella synpunkters status i Sverige.

Resultatet - debattartikeln "<a href="http://svt.se/2.35188/1.1923385/vack_mig_nar_ni_verkligen_forsvarar_yttrandefriheten?lid=puff_1923692&amp;lpos=lasmer">VĂ€ck mig nĂ€r ni verkligen fĂ¶rsvarar yttrandefriheten</a>" - Ă€r roligt och uppfriskande. FĂ¶rutom att pĂ„peka sĂ„dana sjĂ€lvklarheter som att Hets Mot Folkgrupp-lagstiftningen Ă€r exceptionellt paradoxal, och en pinsam skamflĂ€ck pĂ„ Sveriges i och fĂ¶r sig fĂ¶r var dag allt pinsammare rĂ€ttssystem, gĂ„r han Ă€ven hĂ„rt Ă„t andra typer av officiell och inofficiell censur:

<em>"SjĂ€lvklart ska vi stĂ¶tta Lars Vilks rĂ€tt att rita profethundar. Det Ă€r en oerhĂ¶rt viktig rĂ€tt, utan vilken vĂ„r sekulĂ€ra demokrati inte har en chans att Ă¶verleva. Vi ska vĂ€rna den, men dĂ„ borde vi i rimlighetens namn ocksĂ„ vĂ€rna nazisters rĂ€tt att fĂ¶rneka FĂ¶rintelsen och kreationisters rĂ€tt att lĂ€gga fram teorier om att en skĂ€ggig farbror skapade jorden pĂ„ sex dagar. Det mĂ„ste vi gĂ¶ra oavsett vad vi personligen tycker om vare sig galna teorier, revisionism eller hundar. Och det borde vi gĂ¶ra utan att en kass konstnĂ€r ska behĂ¶va bli mordhotad fĂ¶rst. Det Ă€r nĂ€mligen fĂ¶rst dĂ„ yttrandefriheten Ă€r vĂ€rd namnet."</em>

Det ovannĂ€mnda citatet innehĂ„ller en vĂ€ldigt rolig detalj, som den gode BetnĂ©r torde fĂ„ duktigt med skit fĂ¶r om nĂ„gon annan med samma magnifika analytiska fĂ¶rmĂ„ga som jag uppmĂ€rksammar det. Det Ă€r hur som helst skĂ¶nt att se en konsekvent liberal fĂ¶r en gĂ„ngs skull, Ă€ven om mer totalitĂ€rt orienterade socialdemoderater antagligen har bĂ€ttre fĂ¶rstĂ„else fĂ¶r hur ett samhĂ€lle verkligen fungerar.

Att hans rop lĂ€r klinga hyfsat ohĂ¶rda i det svenska medieklimatet Ă€r nog inte nĂ„gon vild gissning heller, men lite roligt Ă€r det nĂ€r nĂ„gon i alla fall sĂ€ger nĂ„gonting. Vill BetnĂ©r och hans meningsfrĂ€nder lĂ€ra sig att fĂ¶rstĂ„ det nya Sverige lite bĂ€ttre kan jag rekommendera mitt <a href="http://solguru.motpol.nu/?p=573">inlĂ€gg</a> frĂ„n tidigare idag.
<p style="text-align: center;"><img class="size-medium wp-image-592 aligncenter" title="KĂ€lla:http://commons.wikimedia.org/wiki/File:PortrattVit3.notwist.jpg" src="http://solguru.motpol.nu/wp-content/uploads/2010/03/507px-PortrattVit3.notwist-253x300.jpg" alt="KĂ€lla:http://commons.wikimedia.org/wiki/File:PortrattVit3.notwist.jpg" width="253" height="300" /></p>]]></content:encoded>
		</item>		<item>
		<title>FAS: Svar pĂ„ frĂ„gor om tro och identitet</title>
		<link>http://fas.motpol.nu/?p=2909</link>
		<comments>http://fas.motpol.nu/?p=2909#comments</comments>
		<pubDate>Thu, 11 Mar 2010 20:07:32 -0600</pubDate>
		<dc:creator>FAS</dc:creator>
		<category>FAS</category>
		<guid isPermaLink="false">http://fas.motpol.nu/?p=2909</guid>
		<description><![CDATA[Signaturen Hordaland har stĂ€llt fĂ¶ljande frĂ„gor till mig:

1. Hvordan kombinerer du budskapet i Bibelen og Identitarismen? -Finner du belegg for identitĂŠr aktivisme i Skriften? -Er det bibelsk korrekt Ă„ tro at fremtiden...]]></description>
		<content:encoded><![CDATA[Signaturen Hordaland har stĂ€llt fĂ¶ljande frĂ„gor till mig:

1. Hvordan kombinerer du budskapet i Bibelen og Identitarismen? -Finner du belegg for identitĂŠr aktivisme i Skriften? -Er det bibelsk korrekt Ă„ tro at fremtiden kan bli bedre? -Forteller ikke Bibelsk kosmologi at vi er pĂ„ vei mot Dommedag, og at verden uungĂ„elig skal bli mer og mer kaotisk, og bli et ondt sted fĂžr Dommens dag? -Er det i sĂ„fall i overhode noe poeng i Ă„ kjempe imot?

2. Hvordan skal kristne europeere forholde seg til jĂždene og Israel?

Jag ska nu fĂ¶rsĂ¶ka besvara dessa frĂ„gor.Â Eftersom jag inte Ă€r teolog eller gĂ¶r ansprĂ„k pĂ„ att vara teologiskt kunnig blir mina svar personliga dĂ€r jag svarar utifrĂ„n mitt samvete som kristen. Ăsikterna presenterar inte nĂ¶dvĂ€ndigtvis den Ortodoxa Kyrkans.

<strong>Hvordan kombinerer du budskapet i Bibelen og Identitarismen</strong>

<strong>Svar: </strong>FĂ¶r det fĂ¶rsta mĂ„ste jag klargĂ¶ra pĂ„ vilket sĂ€tt min Ă„skĂ„dning Ă€r identitĂ€r. De idĂ©er som jag tror pĂ„ i identitarismen Ă€r samma idĂ©er som man Ă€ven finner iÂ den tyskaÂ "Jungkonservatismus"Â ochÂ vilka i flera relevanta avseenden Ă€ven Ă„terfinns i den traditionelltÂ kristna tron. FramfĂ¶ralltÂ den del av den kristna antropologin som ser mĂ€nniskan som en gemenskapsvarelse Ă„terfinns iÂ konservatismen. Detta idĂ©arv har i modern politisk filosofi utvecklats av kommunitarianerna. En av de kommunitarianska filosofer som pĂ„verkade mig mest nĂ€r jag var yngre heter Alisdair MacIntyre. Anledningen till att jag nĂ€mner kommunitarianerna Ă€r fĂ¶r att Alain de Benoist brukar referera till kommunitarianen Michael Sandal.

Jag har inte heller ett problem med det "identitĂ€ra" begreppet arkeofuturism, utan ser det som en bra lĂ¶sning pĂ„ den modernistiska dualismen mellan tradition och framstegstro.

Med avseende pĂ„ dualismen identitet-differens har jag en syn (och hĂ€r avviker jag sannolikt frĂ„n Alain de Benoist) dĂ€r identitet inte stĂ„r i motsĂ€ttning till universella begrepp som "mĂ€nniskan"Â och dĂ€r universaliteten fĂ¶rklaras genom bĂ„de identitet och differens.Â Det jag vill undvika Ă€r dels att hamna i en position dĂ€r man fĂ¶rnekarÂ den etniska identitetens betydelse, dels att den etniska identitetenÂ uppfattas somÂ det hĂ¶gsta eller det frĂ€msta vĂ€rdet. I sjĂ€lva verket ser jagÂ den etniska identiteten som viktig pĂ„ en nivĂ„, medmĂ€nsklighet och universella hĂ€nsynstaganden viktiga pĂ„ en annan nivĂ„ och dĂ€r det hĂ¶gsta vĂ€rdet fĂ¶r det politiska Ă€r friheten (frĂ„n tvĂ„ng)Â och fĂ¶r kulturen och mĂ€nniskan: Gud. DĂ€remellan finns det andra vĂ€rden som gemenskap och de sociala dygder somÂ gemenskapen fĂ¶rutsĂ€tter (lĂ€s MacIntyre - After Virtue).Â 

Detta medfĂ¶r att jag inte oproblematiskt kan kalla min politiska Ă„skĂ„dning fĂ¶r identitarism. DĂ„ jag ser friheten som det hĂ¶gsta politiska vĂ€rdet och som grundlĂ€ggande fĂ¶r alla mĂ€nskliga relationer och socialaÂ dygder Ă€r jag snarast en libertarian somÂ samtidigt erkĂ€nner gemenskapens, identitetens och kulturens betydelse fĂ¶r mĂ€nniskan. Â Â 

Eftersom mitt identitetsbegrepp dels bekrĂ€ftar den "andre" och vill honom vĂ€l: Jag Ă€r fĂ¶r generĂ¶sa, frivilliga, bidrag till alla mĂ€nniskor oavsett etnicitet som har det svĂ„rt; dels Ă€r realistiskt och kritiskt till det mĂ„ngetniska samhĂ€llet och den mĂ„ngkulturella ideologin: Jag tror att etnicitet och etnisk identitet Ă€r ett reellt vĂ€rde fĂ¶r mĂ€nniskan och att mĂ„ngetniska samhĂ€llen historiskt lett till mycket stora lidanden - vill jag fĂ¶rsvara alla mĂ€nniskors omistliga rĂ€tt till att vara sig sjĂ€lva och rĂ€tt att bevara sina etnokulturella identiteter. Jag gĂ¶r detta inom ramen fĂ¶r friheten vilket innebĂ€r att jag kritiserar all form av tvĂ„ng dĂ€r mĂ€nniskor forceras att leva med andra som de inte vill leva med eller att fĂ¶lja en politisk ideologi som de inte har valt sjĂ€lva. Men om nĂ„gon vill fĂ¶rstĂ¶ra sin egen identitet och kultur och pĂ„ allvar leva i ett "mĂ„ngkulturellt" samhĂ€lle, vill jag inte tvinga honom eller henne. I gengĂ€ld vill inte heller jag bli tvingad att leva iÂ eller attÂ betala fĂ¶r ett sĂ„dant samhĂ€lle.

Som du ser har jag inga problem att fĂ¶rena barmhĂ€rtighet till alla mĂ€nniskor med "etnisk realism", dygdetik och en frihetlig Ă„skĂ„dning. DĂ€rfĂ¶r Ă€r min politiska Ă„skĂ„dning fĂ¶renlig med den kristna etiken i Bibeln vilken fĂ¶r relationen mĂ€nniska och andra mĂ€nniskor summeras i meningen: Ălska din nĂ€sta som dig sjĂ€lv.

<strong>Finner du belegg for identitĂŠr aktivisme i Skriften?</strong>

Min kristna tro och mitt politiska engagemang Ă¶verlappar varandra ifrĂ„ga om etik och vissa kulturella spĂ¶rsmĂ„l. Man behĂ¶ver inte vara identitĂ€r som kristen och man behĂ¶ver inte vara kristen som identitĂ€r. Jag Ă€r inte heller identitĂ€r i alla avseenden (som du sĂ„g ovan), dĂ€remot vill jag vara kristen i alla avseenden (men Ă€r lĂ„ngt frĂ„n detta mĂ„l). Nej, jag ser ingen konflikt mellan den Ă„skĂ„dning jag i korthet skisserade ovan och min kristna tro, tvĂ€rtom. Den Ortodoxa Kyrkan betonar att man skall vara stolt Ă¶ver sin etniska identitet om och endast om man inte nedvĂ€rderar eller ringaktar andra etniska grupper. Jag hĂ„ller mig helt inom ramarna fĂ¶r detta.

<em>NĂ€r mitt folk, ja hela Europa, hotas av en demografisk katastrofÂ och materialistiska, mĂ€nniskofientliga ideologier och system ser jag det som min moraliska pliktÂ att gĂ¶ra allt vad jag kan fĂ¶r att kĂ€mpa fĂ¶r grundlĂ€ggande vĂ€rden och attÂ fĂ¶rsvara de europeiska identiteterna. </em>

<strong>Er det bibelsk korrekt Ă„ tro at fremtiden kan bli bedre? -Forteller ikke Bibelsk kosmologi at vi er pĂ„ vei mot Dommedag, og at verden uungĂ„elig skal bli mer og mer kaotisk, og bli et ondt sted fĂžr Dommens dag? -Er det i sĂ„fall i overhode noe poeng i Ă„ kjempe imot?</strong>

Den kristne tror att det Ă€r mĂ€nniskans inre korruption som gĂ¶r vĂ€rlden usel.Â SkapelsenÂ Ă€r i grunden nĂ„got gott som vi har att kĂ€mpa fĂ¶r att bevara. Genom att moraliskt gĂ¶ra skapelsen och mĂ€nniskans sociala ordning bĂ€ttre, bygger man samtidigt upp och fĂ¶rbĂ€ttrar sin egen karaktĂ€r. Det Ă€r inte Gud eller den kristne som vill korruptionen...men om du ser omkring dig idag tycks apokalypsen varaÂ just detÂ som Ă€r mest empiriskt bevisbartÂ i den kristna konfessionen. Som kristen har man en plikt att motverka allt som gĂ¶r mĂ€nniskan usel i sin karaktĂ€r.

<strong>2. Hvordan skal kristne europeere forholde seg til jĂždene og Israel?</strong>

DĂ„ de kristna ursprungligen var judar som trodde att Jesus var Messias (Kristus) ansĂ„g de att Han uppfyllt alla de profetior som fanns om Messias person och uppdrag. Profeten Jesaja Ă€r mycket explicit om att Messias skall lida och dĂ¶ fĂ¶r âde mĂ„ngas synderâ och fĂ¶ra alla mĂ€nniskor till sig som âupphĂ€ngdâ och: âI Hans sĂ„r blir vi helade.â De judiska profetiorna i Gamla FĂ¶rbundet visade pĂ„ Messias universella uppdrag att Ă„terfĂ¶rena alla mĂ€nniskor med Gud. DĂ„ ingen profetia i Gamla eller Nya FĂ¶rbundet pekar bortom eller utĂ¶ver Messias, betyder detta att Muhammed inte kan vara en sann profet. Den autentiska judendomen (som islam vill vara en fortsĂ€ttning pĂ„) var nĂ€mligen messiansk och alla profeter utan undantag pekar framĂ„t pĂ„ en Messias som skall fĂ¶ra alla mĂ€nniskor, judar (och hĂ€r anvĂ€nds ordet âhedningâ) och icke-judar till Gud. Det intressanta Ă€r att det efter Kristus och den autentiska judendomens fĂ¶rstĂ¶relse i samband med rivningen av templet i Jerusalem (vilket dessutom bekrĂ€ftar det Gamla FĂ¶rbundets Ă¶vergĂ„ng i det Nya), endast fanns tvĂ„ grenar av judendomen kvar: de judar somÂ blev kristna och de judar som fĂ¶ljde farisĂ©ernas parti och senare kompilerade den skrift som vi kĂ€nner som Talmud. Till skillnad frĂ„n dagens judar anser jag som kristen att det Gamla FĂ¶rbundet Ă€r fullbordat och avslutat och att den talmudiska judendomen Ă€r en heresi pĂ„ Guds ursprungliga fĂ¶rbund och mot hans nya fĂ¶rbund. Dagens judar kan endast finna fred i Kristus, inte i sionismen och inte i staten Israel. Faktum Ă€r att palestinierna har mer rĂ€tt till denna mark idag enligt alla rimliga folkrĂ€ttsliga krav. Undantagsvis tror jag i detta avseende pĂ„ FN:s ursprungliga tvĂ„statslĂ¶sning - en lĂ¶sning Israel i praktiken harÂ motsatt sig. Ironiskt nog Ă€r det sanna "Israel" idag (och i teologisk mening) de kristna palestinier som staten Israel, uppbackade av en bigott pro-israeliskÂ lobbyÂ och en lika bigott puritansk kristendom, kĂ¶rt bort.

Tack fĂ¶r dina frĂ„gor!

-----------------------------------------------

[gv data="hZ9qWpa2rIg"][/gv]]]></content:encoded>
		</item>		<item>
		<title>Solguru: Sju regler fĂ¶r en svensk demokrat 2010</title>
		<link>http://solguru.motpol.nu/?p=573</link>
		<comments>http://solguru.motpol.nu/?p=573#comments</comments>
		<pubDate>Thu, 11 Mar 2010 16:34:54 -0600</pubDate>
		<dc:creator>Solguru</dc:creator>
		<category>Solguru</category>
		<guid isPermaLink="false">http://solguru.motpol.nu/?p=573</guid>
		<description><![CDATA[FĂ¶r den som Ă€r osĂ€ker pĂ„ vad som hĂ€nt med demokratibegreppet, och var samhĂ€llet Ă€r pĂ„ vĂ€g, behĂ¶vs i dessa tider information. Solguru presenterar idag sju regler fĂ¶r den modernt demokratiske individen.]]></description>
		<content:encoded><![CDATA[<strong>FĂ¶r den som Ă€r osĂ€ker pĂ„ vad som hĂ€nt med demokratibegreppet, och var samhĂ€llet Ă€r pĂ„ vĂ€g, behĂ¶vs i dessa tider information. Solguru presenterar idag sju regler fĂ¶r den modernt demokratiske individen.</strong>

Att helt och hjĂ€rtligt engagera sig i dagens europeiska samhĂ€lle, och alltsĂ„ fĂ„ tillgĂ„ng till bĂ„de det och de makter som styr det, Ă€r inte lĂ€tt. Det Ă€r uppenbart att det finns ett behov av en liten introduktion till hur man pĂ„ bĂ€sta sĂ€tt tĂ€nker kring ochÂ agerar i - ja lever - den demokratiska vĂ€rdegrunden. Som alla fĂ¶rstĂ„r handlar det inte om nĂ„gra fĂ¶rĂ„ldrade uppfattningar om vad "demokrati" varit och Ă€r, utan om den kritiskt-teoretiskt, vetenskapligt framstĂ€llda form med vilken vi vĂ€lsignats. Sju enkla regler Ă€r tillrĂ€ckligt fĂ¶r att fĂ¶rtjĂ€nstfullt delta i det kulturradikala upplysningsprojekt som Ă€r den vĂ€sterlĂ€ndska demokratin 2010:

<strong>Regel #1: En grupps existens, rĂ€ttigheter och moraliska vĂ€rde beror pĂ„ hur mycket och vilkens sorts fĂ¶rtryck den utsĂ€tts fĂ¶r.</strong> Ingen identitet, ingen kultur och ingen attityd har minsta vĂ€rde, eller existerar egentligen, sĂ„vida den inte kan hĂ€nvisa till sin egen utsatthet och underordning. Ytterst fĂ„ individer och grupper kan leva upp till att ha nĂ„gon fullstĂ€ndig rĂ€tt att vara som de Ă€r. FĂ¶r att ta ett kort exempel kan man pĂ„peka att muslimska mĂ€n visserligen Ă€r viktigare Ă€n svenska mĂ€n, men har mer att svara fĂ¶r Ă€n muslimska kvinnor. Muslimska kvinnor i sin tur Ă€r i detta sammanhang sannolikt nĂ„got tveksammare Ă€n muslimska passiva homosexuella (men inte aktiva). SĂ„vida sagda kvinnor Ă€r araber eller turkar kan de vidare placeras pĂ„ ungefĂ€r samma nivĂ„ som exempelvis kurdiska mĂ€n, men fĂ„r nog anses vara mindre fĂ¶rtryckta Ă€n kurdiska kvinnor. Det hela kan vara fĂ¶rvirrande fĂ¶r oinvigda, vilket fĂ¶r oss till nĂ€sta princip.

<strong>Regel #2: VĂ€nd dig till auktoriserade auktoriteter.</strong> Dina Ă„sikter bĂ¶r i fĂ¶rsta rummet hĂ€rledas ur forskning, utfĂ¶rd av mĂ€nniskor med en hĂ¶gre fĂ¶rmĂ„ga att avgĂ¶ra exempelvis vem som passar in var pĂ„ fĂ¶rtrycksskalan. Om en lesbisk och handikappad svensk kvinna blir upprĂ¶rd och uttrycker sig rasistiskt nĂ€r en flykting frĂ„n Rwanda sĂ€ger att kvinnor borde stĂ„ vid spisen - och den afrikanske flyktingen blivit torterad i sitt hemland, vars regering fĂ„tt stĂ¶d av tyska Kristdemokrater - vem Ă€r det som har blivit diskriminerad? Var ska utredningen, upplysningskampanjen och reportaget i Aftonbladet sĂ€ttas in? HĂ€r vet vanligen mĂ€nniskor med postkolonial, genusteoretisk och mĂ„ngkulturell utbildning hur man ska fĂ¶rhĂ„lla sig (facit: det Ă€r tyskarnas fel). I vissa fall kan det tyckas som att inte ens deras intrikata fĂ¶rklaringar, trots idoga referenser till tunga vetenskapsmĂ€n som Marx, Freud, Focault, Adorno och Lenin, riktigt hĂ„ller strĂ€ck. Det kan fĂ¶refalla som om en brist pĂ„ logik fĂ¶religger. Vad kan detta bero pĂ„?

<strong>Regel #3: Logik Ă€r en patriarkal fĂ¶rtrycksstruktur.</strong> FĂ¶restĂ€llningen att man genom att resonera, observera, tĂ€nka eller pĂ„ annat sĂ€tt "fĂ¶rstĂ„" saker och ting kan komma fram till nĂ„got Ă€r bara ytterligare en manifestation av makt- och dĂ€rmed fĂ¶rtrycksrelationer. Steget mellan att tro pĂ„ en organiserad vetenskap och till exempel en organiserad religion Ă€r farligt kort - och dĂ€rifrĂ„n Ă€r steget Ă€nnu kortare till korstĂ„gen och Hitler. AlltsĂ„ Ă€r varje ifrĂ„gasĂ€ttande av akademiska auktoriteter inom humaniora och samhĂ€llsvetenskap pĂ„ grund av bristande "koherens" eller taskigt "empiriskt underlag", i grunden sexistiskt, rasistiskt och en form av hĂ€rskarteknik. FĂ¶r att snabbt sĂ€tta stopp fĂ¶r varje diskussion dĂ€r patriarkalrasistisk sĂ„ kallad "verklighet" kommit in i bilden rekommenderas fraser som: <em>"Med statistik kan man bevisa vad som helst"</em> och <em>"Nu Ă€r forskning faktiskt alltid [lika] subjektiv [oavsett hur den bedrivs]"</em> (hakparanteserna implicita; att uttala dem Ă¶ppet rekommenderas ej). Orsaken till att objektivitet, logik och koherens Ă€r ohĂ„llbara utgĂ„ngspunkter i varje diskussion Ă€r attÂ de vanligen formulerats av mĂ€n, europeiska mĂ€n till pĂ„ kĂ¶pet. Och:

<strong>Regel #4: Alla heterosexuella europeiska mĂ€n Ă€r potentiella nazister.</strong> "Potentiella" Ă€r egentligen ett onĂ¶digt tillĂ€gg, men kan vara bra att ha dĂ€r av rent taktiska orsaker. Det Ă€r centralt att komma ihĂ„g att i toppen av fĂ¶rtryckspyramiden - och dĂ€rmed i botten av vĂ€rdepyramiden - Ă„terfinner man alltid vita mĂ€n. Det kan vara lĂ€tt att hĂ€r falla Ă¶ver i nĂ„gon kompromissartad tanke om att "vissa mĂ€n Ă€r OK". Detta Ă€r dock helt fel vĂ€g att gĂ„ - genom en livstid av aktiv sjĂ€lvfĂ¶rnekelse kan europeiska mĂ€n visserligen kĂ¶pa sig rĂ€tten att existera som individer, men fĂ¶r dem som etnisk eller kulturell grupp finns ingen plats - nĂ„gonsin. Faktum Ă€r att de, i enlighet med Regel #1 inte existerar (eftersom de aldrig kan fĂ¶rtryckas, annat Ă€n mĂ¶jligen som barn). Trots sin icke-existens Ă€r de dock vad vi brukar kalla "problematiska", vilket betyder "onda" pĂ„ VĂ€nsterakademiska. Om man nu skulle vara en europeisk man sjĂ€lv, dĂ„?
<p style="text-align: center;"><img class="size-full wp-image-575 aligncenter" title="Fienden!" src="http://solguru.motpol.nu/wp-content/uploads/2010/03/420px-Apollo_Olympia.jpg" alt="Fienden!" width="252" height="360" /></p>

<strong>Regel #5: SkĂ€ms!</strong> Det hĂ€r gĂ€ller fĂ¶rvisso inte enbart blonda bestar till karlar, som bara fĂ¶rstĂ¶rt planeten och inte bidragit med minsta lilla fĂ¶rutom patriarkal religion och dito penicillin. Faktum Ă€r att Ă€ven kvinnor som pĂ„ nĂ„got sĂ€tt har det bĂ€ttre stĂ€llt Ă€n andra pĂ„ Moder Gaia har anledning att skĂ€mmas. Ăterigen Ă€r hudfĂ€rg centralt, men Ă€ven sexualitet Ă€r viktigt (heterosexualitet Ă€r den frĂ€msta orsaken till pedofili och misshandel av homosexuella, till exempel). GlĂ¶mÂ alltsĂ„ <em>aldrig</em> bort att alltid mĂ„ dĂ„ligt Ă¶ver vem du Ă€r, var du kom ifrĂ„n och var du Ă€r pĂ„ vĂ€g. Kvinnor som vill sona sin skuld gentemot sĂ€mre lottade gĂ¶r detta pĂ„ bĂ€sta sĂ€tt genom exempelvis humaniorastudier och abort, men glĂ¶m fĂ¶r all del inte heller att du som kvinna i relation till (svenska) mĂ€n Ă€r fĂ¶rtryckt, och dĂ€rmed har det moraliska Ă¶vertaget just dĂ€r. Detta kan du fĂ¶rstĂ„, hĂ€vda och stĂ€rka pĂ„ mĂ„nga olika sĂ€tt. Inte minst genom humaniorastudier och abort. Det hela kan Ă„ter bli fĂ¶rvirrande, men det finns ytterligare tvĂ„ grundregler, som kan anvĂ€ndas i brist pĂ„ auktoriteter eller situationsspecifika regler.

<strong>Regel #6: Det som kĂ€nns rĂ€tt Ă€r alltid fel.</strong> Intuition och instinkter Ă€r de frĂ€msta orsakerna till rasism, sexism och Hitler. LĂ¶sningen hĂ€r Ă€r att nogsamt sĂ¶ka ut hur du innerst inne kĂ€nner infĂ¶r olika fenomen, inse att alla dessa kĂ€nslor Ă€r konstruerade av rasistpatriarkatheteronormen, och sedan agera och tĂ€nka precis tvĂ€rtom. Varje undlĂ„tande att gĂ¶ra detta Ă€r att vara en del av problemet. Att tro sig vara tolerant fĂ¶r att man accepterar homosexuella par som adopterat och bor i villa Ă€r att bedra sig grundligt, och Ă€r inte ens nĂ€ra att vara sant demokratiskt. Eftersom detta, i sig utmĂ€rkta, fenomen fĂ¶r det fĂ¶rsta reproducerar heteronormativa mĂ¶nster, och fĂ¶r det andra <em>skulle</em> kunna riskera att Ă„stadkomma nĂ„got som Ă„tminstone liknar trevnad eller funktionalitet, Ă€r det otillrĂ€ckligt. Betydligt vĂ€sentligare Ă€r genuina Queer-livsstilar - barbackapartyn i syfte att fĂ„ HIV, Destroyer Magazine, tvĂ„hundra sexpartners om Ă„ret eller fler. Principen gĂ„r givetvis lĂ„ngt utĂ¶ver HBTQA-kulturen: konst, populĂ€rkultur, gatumiljĂ¶, familjerelationer... Vad det Ă€n gĂ€ller Ă€r det centralt att skapa konstant dissonans, kronisk disharmoni. Det ska vara fult, det ska handla om lidande och sjĂ€lvdestruktivitet. NĂ€r mĂ€nniskor "mĂ„r bra" normaliserar de sin livsstil - och vid normalisering skapas "den Andre" och dĂ€rmed hierarki, rasism och Hitler. Ergo:

<strong>Regel #7: FĂ¶rstĂ¶r! </strong>Det viktigaste mĂ„let att sikta mot Ă€r att ingen mĂ€nniska ska ha nĂ„gon kĂ€nsla fĂ¶r vem hon Ă€r. Muslimers identitet som muslimer Ă€r utmĂ€rkt, sĂ„ lĂ€nge de kan betraktas som fĂ¶rtryckta och dĂ€rmed bidra till att sĂ€tta P fĂ¶r eventuell trivsel, harmoni och Ă¶verordning hos exempelvis svenska mĂ€n. Tagen fĂ¶r sig sjĂ€lv Ă€r Islam fĂ¶rstĂ„s bara en patriarkal-hierarkisk religion, som i det lĂ„nga loppet givetvis mĂ„ste bort Ă€ven den. Denna sjunde och sista regel Ă€r fĂ¶rmodligen den viktigaste av alla. Det Ă€r visserligen bra att mĂ„ dĂ„ligt Ă¶ver sig sjĂ€lv, jĂ€mna ut skillnader mĂ€nniskor emellan fĂ¶r sakens egen skull ochÂ se till att inkompetenta personer fĂ„r sĂ„ mycket makt som mĂ¶jligt Ă¶ver kompetenta - pĂ„ alla nivĂ„er. Ska det vara nĂ„gon poĂ€ng med hela projektet mĂ„ste man dockÂ finna sin innersta motivation, och agera utifrĂ„n den: det kompakta, svarta och eviga hatet mot den sociala konstruktion som Ă€r verkligheten och kosmos. Innan man gĂ¶r det Ă€r man bara novis, och kan aldrig bli riktigt, riktigt demokratisk. Hell Satan!]]></content:encoded>
		</item>		<item>
		<title>Arya Varta: Modern War as Purge of the Unwanted.</title>
		<link>http://aryavarta.motpol.nu/?p=39</link>
		<comments>http://aryavarta.motpol.nu/?p=39#comments</comments>
		<pubDate>Thu, 11 Mar 2010 14:39:51 -0600</pubDate>
		<dc:creator>Arya Varta</dc:creator>
		<category>Arya Varta</category>
		<guid isPermaLink="false">http://aryavarta.motpol.nu/?p=39</guid>
		<description><![CDATA[Sometimes what goes on in international politics these days seems incredibly puzzling. If you look at contemporary wars as an example it seems that the "bad guys" are fighting other "bad guys", while both sides are claiming...]]></description>
		<content:encoded><![CDATA[Sometimes what goes on in international politics these days seems incredibly puzzling. If you look at contemporary wars as an example it seems that the "bad guys" are fighting other "bad guys", while both sides are claiming to be fighting for a righteous cause. In this article I will attempt to give an explanation as to what the underlying reason for these wars is.

<strong>Modern War &amp; Ideology.</strong>

Most of the readers of this blog are aware of the fact that there were no "weapons of mass destruction" in Iraq and that the American government knew it before invading Iraq. The so-called weapons were just a pretext. They were part of the rhetoric about protecting the 'free world' (especially the United States) from the 'evil dictator', Saddam Hussein, who could 'threaten our freedom' to consume what we like in unlimited quantities and thus our very 'way of life'. Thus, Mr. Saddam was declared part of the 'Axis of Evil' and removed by the righteous forces of 'God's own country'. The same thing happened in Afghanistan and may or may not happen in Iran.

If we asked the Taliban why they are fighting the Americans, or if we asked Mr. Ahmadinejad why he is so hostile towards them, then I am sure they would say that the Americans are the actual axis of evil (or the "big Satan"), manipulating their allies (the "small Satan") into fighting for them for an unrighteous cause.

Superficially it seems that there are conflicting views and ideologies causing conflicts and wars.
<div><strong>Ideology: Real or Pretext?</strong>

On one level this is certainly correct. But I think most of the readers of this blog will agree with me that neither side really is righteous by any real standard. It is probably not necessary to discuss the American situation in detail save to say that its government is among the most degraded in the world, being habituated as it is to lies, manipulation, double-standards, cultural imperialism, and deep hypocrisy. The above example concerning 'weapons of mass destruction' is sufficient to show that.

[caption id="" align="alignnone" width="321" caption="American soldiers fighting the unholy war "]<img title="American soldiers" src="http://scrapetv.com/News/News%20Pages/Business/images/iraq-war-soldiers.jpg" alt="American soldiers" width="321" height="400" />[/caption]

What about Iran and the others? Are they righteous? I wish they were, but it really seems doubtful. Saddam was just a petty old-fashioned megalomaniac dictator - nothing righteous about him. The Taliban? Well, in my understanding genuine religious governments (for the most part even Islamic ones) were, in the ancient world, always rather liberal. The reason is that the rules of a religion are followed due to cultural conditioning - people follow the tenets of religion because they were brought up with them and because the rest of their family and society around them do. The culture - not external force - was what maintained the sanctity, decency and morality of traditional, religious societies. It was therefore never (or rarely) necessary in Islamic societies to forbid men from shaving or to collapse walls on top of barbers, to shoot or harass girls studying in primary school or dismember women who chose to wear jeans (the last example, to be fair to the Taliban, is from Iraq). Then there is the fact that the rules the Taliban are enforcing are almost certainly not genuinely Islamic. So the Taliban cannot be said to be righteous.

The Islamic Republic? This is probably the one with the most legitimate claim to being a righteous government. On the face of it they have a semi-traditional political system, where the clerics supervise the politicians and make sure all law is within the purview of Islamic teachings. But in practice in Iran's Islamic teachings are often pushed on a partially unwilling population in a forceful manner - often leading the teachings to be followed in an external, ritualistic way by people who by mentality are modern and would not have cared for tradition if not for state enforcement. This enforced conformity was amply demonstrated with the latest rigged elections and the way demonstrators were brutally arrested, tortured, and even killed. It's not really that the Iranian opposition is less Islamic than the current conservative government. So if the present conservative, Revolutionary Guard-led government were really concerned about Islam (rather than their own interests) why would they cling to power so desperately? So, even if Iran is better than the others I still think they are at most only 50% righteous.

In conclusion, one could say that although the different parties accuse each other of being unrighteous and use some ideology to justify their war they fall short of the standards they purport to be setting themselves. The whole thing appears to be nothing more than a simple struggle between power-hungry men with big words and big egos but no sense of 'practice what you preach'.</div>
<div><strong>The Bhagavat Explanation</strong>

So, what does this all mean? The 'bad guys' are fighting the 'bad guys'. But what is the underlying reason for it, other than ideological differences? This Srimad Bhagavatam verse, commenting on the battle of Kurukshetra, gives an answer:

<strong>"The Lord [Sri Krishna] was pacified after killing those kings who were burdensome to the earth. They were puffed up with their military strength, their horses, elephants, chariots, infantry, etc. He Himself was not a party in the fight. He simply created hostility between the powerful administrators and they fought amongst themselves. He was like the wind which causes friction between bamboos and so sparks a fire."</strong></div>
<div>

In the purport to this verse Srila Prabhupada comments:

"He does not favor either of the unwanted administrators but by His potential power He creates hostility between such unwanted administrators as the air creates fire in the forest by the friction of the bamboos. The fire in the forest takes place automatically by the force of the air and <strong>similarly the hostility between different groups of politicians take place by the unseen design of the Lord</strong>. The unwanted administrators puffed up by false power and military strength thus become engaged in <strong>fighting amongst themselves over ideological conflicts</strong> and so <strong>exhaust themselves of all powers</strong>."
<div>The purport goes on to explain that the materialistic politicians of today are "the lowest of mankind" because they, being materialistic "fools of the first order" and having a "demoniac mentality", do not take interest in the "supreme science". Their interest is limited to things which are temporary and "end with the end of the material body". (His Divine Grace, A. C. Bhaktivedanta Swami Prabhupada: Srimad Bhagavatam, Canto 1, Chapter 11, Text 34.)</div>
</div>
<div>

What does this mean? Since all the worldsâ governments have been corrupted by either the demoniac spirit of democracy or some brutal dictator dressed as a saint there are no righteous governments in existence today. Why do they go to war? By the arrangement of Sri Krishna, who causes friction among un-aryan leaders to wear them down through war. Thus, modern war is a manifestation of Krishna's divine mercy, by which He kills the unrighteous and protects "the sane portion of humanity" for the eventual re-establishment of <em>dharma</em>.</div>

[caption id="" align="alignnone" width="275" caption="The Supreme Vishnu"]<img title="Maha-vishnu" src="http://upload.wikimedia.org/wikipedia/en/thumb/c/c4/MahaVishnu.jpg/275px-MahaVishnu.jpg" alt="Vishnu" width="275" height="367" />[/caption]]]></content:encoded>
		</item>		<item>
		<title>Wodinaz: Den ironiske undersĂ„ten</title>
		<link>http://wodinaz.motpol.nu/?p=750</link>
		<comments>http://wodinaz.motpol.nu/?p=750#comments</comments>
		<pubDate>Wed, 10 Mar 2010 02:37:32 -0600</pubDate>
		<dc:creator>Wodinaz</dc:creator>
		<category>Wodinaz</category>
		<guid isPermaLink="false">http://wodinaz.motpol.nu/?p=750</guid>
		<description><![CDATA[Den Ă¶msom skogstokige, omsĂ¶m klarsynte slovenske filsofen Slavoj ĆœiĆŸek argumenterar kort i nedanstĂ„ende youtubeklipp fĂ¶r att den ironiske personen -- den som har en ironisk grundsyn pĂ„ tillvaron -- Ă€r konformisten,...]]></description>
		<content:encoded><![CDATA[Den Ă¶msom skogstokige, omsĂ¶m klarsynte slovenske filsofen <a href="http://sv.wikipedia.org/wiki/Slavoj_%C5%BDi%C5%BEek">Slavoj ĆœiĆŸek</a> argumenterar kort i nedanstĂ„ende youtubeklipp fĂ¶r att den <em>ironiske</em> personen -- den som har en ironisk grundsyn pĂ„ tillvaron -- Ă€r konformisten, undersĂ„ten i det senmoderna kapitalistiska samhĂ€llet. 

<div align="center">
<object width="480" height="385"><param name="movie" value="http://www.youtube.com/v/1BZl8ScVYvA&hl=en_US&fs=1&"></param><param name="allowFullScreen" value="true"></param><param name="allowscriptaccess" value="always"></param><embed src="http://www.youtube.com/v/1BZl8ScVYvA&hl=en_US&fs=1&" type="application/x-shockwave-flash" allowscriptaccess="always" allowfullscreen="true" width="480" height="385"></embed></object></div>

<em>The big question that everybody is asking herself or himself apropos Laibach, of course, is: Are they taking themselves serious or is it meant in an ironic way? Well, I think, of course,  this is the wrong alternative because: The automatic assumption of this question is that if your attitude towards a certain social system, system of social values et cetera is ironic then you are subversive, if you take it seriously then you are a conformist et cetera. 

/../ 

The system [syftar pĂ„ "late capitalism"]  itself has at its inherent condition of functioning that its own ideology must not be taken seriously, in other words, cynicism is today's prevailing mode of ideology, which means that it is the positive condition of the functioning of the system that its own ideology must, by its own subjects, not be taken seriously and an ideal subject today is the one who has ironic distance towards the system et cetera, et cetera. And, the reverse of this is that: The only way, I would even say, to be really subversive is not to develop critical potential, ironic distance, but precisely to take the system more seriously than it takes itself.</em>

<div class="image" align="center"><img src="http://wodinaz.motpol.nu/wp-content/uploads/2010/03/kriminalitet.png" alt="kriminalitet" title="kriminalitet" width="600" height="380" class="aligncenter size-full wp-image-760" /><div>Toge undersĂ„tarna systemet pĂ„ allvar, skulle de stĂ„ ut med denna lekstuga?</div></div>

ĆœiĆŸek slĂ„r med denna observation huvudet pĂ„ spiken. Den oseriĂ¶se, ofta infantila, ironiskt distanserade karaktĂ€ren Ă€r den som i regel erbjuds i fĂ¶rebildspropagandan som tvĂ„loperan. FĂ¶r att ta ett konkret exempel: KaraktĂ€rerna i TV-serien "VĂ€nner" beter sig och Ă€r precis makten vill -- det Ă€r dessa vi fĂ¶rvĂ€ntas att emulera. OmvĂ€nt, betrakta den framgĂ„ngsrika kritikern och rebellen <a href="http://tanjabergkvist.wordpress.com">Tanja Bergkvist</a> -- hon betraktar systemet ytterst allvarligt och studerar ingĂ„ende alla bisarra SOU:er (fĂ¶rmodligen bara hon och fĂ¶rfattarna som lĂ€st dessa) som massproduceras och i fĂ¶rlĂ€ngningen blir till lagstiftning. Senast i SR:s program <a href="http://www.sr.se/topsy/ljudfil/2244717.mp3">Filosofiska rummet</a> smĂ€llde hon det konkreta genusdokumentet i huvudet pĂ„ Lunds universitets f.d. rektor GĂ¶ran Bexell och frĂ„gade vad Ă€r det frĂ„gan om. 

Tydligen fĂ¶rhĂ„ller det sig sĂ„ att den som seriĂ¶st betraktar systemet fylls snabbt av genuin avsky infĂ¶r dess, inte minst, Ă€ckliga sjĂ€lvmotsĂ€gelser och fĂ¶rljugenhet, en avsky som efter viss tid kan utvecklas till ett kompakt motstĂ„nd. FĂ¶r att ge nĂ„gra exempel. Hur kan en seriĂ¶s person som betraktar den rĂ„dande <a href="http://solguru.motpol.nu/?p=562">marknadsfundamentalistiska</a> antropologiska fĂ¶restĂ€llningen om den egennyttomaximerande rationella oavhĂ€ngiga individen som avtalar sig fram genom historien inte Ă€cklas nĂ€r han ser hur denna ideologi konkret implementeras i den ytterst irrationella och Ă¶veralltvarande motbjudande reklamen? vilken appellerar till det lĂ€gsta och inte alls efterstrĂ€var nĂ„gra rationella egennyttomaximerande val, tvĂ€rtom. Hur kan den seriĂ¶se inte tappa fĂ¶rtroende fĂ¶r ordningen nĂ€r staten har mĂ„ngkultur <em>och</em> feminism som statsbĂ€rande filosofier, nĂ€r det alltid fĂ¶rhĂ„llit sig sĂ„ att ju fler konkurrerande etniska grupper per kvadratmeter desto mindre fri blir <a href="http://oskorei.motpol.nu/?p=2565">kvinnan</a> med konsekvens att hon till slut blir en naturtillgĂ„ng enbart. En seriĂ¶s person, oavsett ideologi, kommer alltsĂ„ antingen att notera att de olika statsfilsofierna stĂ„r vinkelrĂ€tt mot varandra och dĂ„ stĂ„ i kraftig motsĂ€ttning mot nĂ„gon av hans Ă¶vertygelser eller bara bli Ă€cklad eftersom lattjolajbanihopkoket Ă€r totalt inkoherent. Oavsett vilket Ă€r en seriĂ¶s person icke Ă¶nskvĂ€rd, ej konformist, av rĂ„dande ordning -- han orsakar ifrĂ„gasĂ€ttande av systemets legitimitet. ĆœiĆŸek har alltsĂ„ helt rĂ€tt.
]]></content:encoded>
		</item>		<item>
		<title>Oskorei: LĂ€stips: Nationalism och manga</title>
		<link>http://oskorei.motpol.nu/?p=2567</link>
		<comments>http://oskorei.motpol.nu/?p=2567#comments</comments>
		<pubDate>Tue, 09 Mar 2010 18:00:00 -0600</pubDate>
		<dc:creator>Oskorei</dc:creator>
		<category>Oskorei</category>
		<guid isPermaLink="false">http://oskorei.motpol.nu/?p=2567</guid>
		<description><![CDATA[Ett intressant samtida fenomen Ă€r det vĂ€xande intresset fĂ¶r japansk kultur och subkulturer. Detta kan i en mĂ€rklig tid ta sig mĂ€rkliga uttryck, som cosplay-fenomenet och det androgyna ideal som representeras bland annat av Tokio Hotel.]]></description>
		<content:encoded><![CDATA[Ett intressant samtida fenomen Ă€r det vĂ€xande intresset fĂ¶r japansk kultur och subkulturer. Detta kan i en mĂ€rklig tid ta sig mĂ€rkliga uttryck, som <a href="http://en.wikipedia.org/wiki/Cosplay">cosplay</a>-fenomenet och det androgyna ideal som representeras bland annat av Tokio Hotel. Men det kan ocksĂ„ ta sig mer konstruktiva uttryck, som antyder en lĂ€ngtan efter nĂ„got annat Ă€n den vĂ€sterlĂ€ndska senmodernitetens endimensionella nivellering och brist pĂ„ estetik. Vi finner hĂ€r intressanta filmskapare som Akira Kurosawa, Takashi Miike och Shinya Tsukamoto. Tecknade filmer Ă€r ocksĂ„ av intresse, inte minst de som gjorts av Miyazagi. Vad gĂ€ller skĂ¶nlitteratur Ă€r Yukio Mishima en odĂ¶dlig japansk traditionalist. Ăven vad gĂ€ller musik Ă€r intresset fĂ¶r japansk kultur vĂ€xande, representerat av sĂ„kallad "j-pop" och "j-rock".

Detta intresse kan delvis fĂ¶rklaras med den estetiska dimensionens centrala position i Japans historia. Man kan ocksĂ„ notera att den japanska kulturen prĂ€glas av en levande hedendom i kombination med en lika levande buddhism, vilket pĂ„verkar synen pĂ„ naturen och dess mystik och vĂ€sen (sĂ€rskilt tydligt hos Miyazagi men mer subtilt ocksĂ„ hos Mishima och Miike). Den japanska synen pĂ„ mĂ€nniskokroppen och sexualitet prĂ€glas ocksĂ„ av andra tabun Ă€n den moderna vĂ€sterlĂ€ndska (nĂ„got som inte nĂ¶dvĂ€ndigtvis Ă€r av godo). Det fokus pĂ„ lojalitet och lydnad som uttrycks i bland annat yakuzagenren kan ocksĂ„ upplevas som en frĂ€sch kontrast till det egalitĂ€ra och infantilt "fria" VĂ€st.

<img src="http://3.bp.blogspot.com/_6SchU8D-e1s/Sq9nz6-6deI/AAAAAAAAOP0/n5mJofSLoO8/s400/Death+Note+-+Ryuk+028.jpg" alt="Ryuk" />

Avsaknaden av en dualistisk tradition Ă€r sannolikt det som gĂ¶r den japanska kulturen mest intressant. Detta gĂ¶r att mĂ„nga manga- och animeserier har en moralisk komplexitet och en psykologisk realism som kan tilltala (fĂ¶r att inte tala om den mĂ¶rka verklighet som mĂ„las upp i exempelvis mangan <em>Berserk</em>). Man kan hĂ€r ocksĂ„ identifiera ett nĂ€rmast nietzscheanskt, mer sĂ€llan traditionalistiskt, fokus pĂ„ sjĂ€lvfĂ¶rbĂ€ttring, Ă€ven nĂ€r denna inkluderar en sensei-relation och en lĂ„ng period av trĂ€ning. Detta Ă€r tydligt i Kentaro Miuras <em>Berserk</em>, liksom i mindre grad Hiroaki Samuras <em>Blade of the Immortal</em>. Ett nĂ€rmast faustiskt tema driver ocksĂ„ handlingen i <em>Tengen Toppa Gurenn Lagan</em>. Huvudpersonerna drivs ocksĂ„ av andra drivkrafter Ă€n kampen fĂ¶r det "goda" eller "demokratin". Miuras Guts sĂ¶ker hĂ€mnd, Samuras Manji vill slippa odĂ¶dlighetens fĂ¶rbannelse, <em>Gungraves</em> Brandon Heat drivs av lojalitet och sviken vĂ€nskap. Det visar sig ocksĂ„ nĂ€stan alltid fĂ¶rr eller senare att de "onda" har betydligt mer komplexa eller tragiska drivkrafter Ă€n man fĂ¶rst kunnat ana, mĂ„nga gĂ„nger fĂ„r antagonisten ocksĂ„ lika mycket utrymme som huvudpersonen. Vanligt Ă€r den typ av "tvillingskap" som Rene Girard beskrivit, dĂ€r antagonist och protagonist Ă€r varandras spegelbilder (den hugade kan jĂ€mfĂ¶ra Griffith och Guts i <em>Berserk</em>). Ibland Ă€r det rentav osĂ€kert vem som Ă€r antagonisten, som i <em>Death Note</em> dĂ€r Yagami/Kira uttrycker en milt sagt misantropisk och auktoritĂ€r mĂ€nniskosyn. Edward Elric i <em>Full Metal Alchemist</em> Ă€r i flera avsnitt en av "fĂŒhrer Bradleys" alkemistsoldater. Synen pĂ„ arketyper och symboler som i dagens Europa Ă€r tabubelagda Ă€r ocksĂ„ mindre problematisk i Japan, samtidigt som det finns ett intresse fĂ¶r dem. Det var exempelvis fĂ¶rst nĂ€r <em>Blade of the Immortal</em> skulle exporteras till en vĂ€sterlĂ€ndsk publik som det blev nĂ¶dvĂ€ndigt att fĂ¶rklara att hans symbol, svastikan, inte hade med Tredje Riket att gĂ¶ra, trots att detta borde vara uppenbart nĂ€r mangan utspelas hundratals Ă„r innan dess. GrĂ€nsen mellan mĂ€nniska och icke-mĂ€nniska (monster och/eller Ă¶vermĂ€nniska), Ă€r ocksĂ„ ett tema i ett flertal serier (frĂ„n <em>Darker than Blacks</em> "contractors" till <em>Claymores</em> kvinnliga krigare med samma namn). Formatet, dĂ€r antalet episoder inte sĂ€llan uppgĂ„r till hundratals, gĂ¶r ocksĂ„ att ett starkt fokus kan lĂ€ggas pĂ„ relationer och karaktĂ€rernas utveckling och val.

<img src="http://www.freewebs.com/homunculienvy/5homunculus.jpg" alt="Homunculus" />

Ett intressant fenomen Ă€r ocksĂ„ den livliga fan-aktiviteten, dĂ€r fans bygger sin egen kreativitet pĂ„ sina serier (med allt frĂ„n fan-fics till egna youtubeklipp och <a href="http://www.youtube.com/watch?v=ZGiZg6q-DY4">musikvideor</a>).

<img src="http://static.animekiwi.com/images/upload/Blade_of_the_Immortal.jpg" alt="Blade of the Immortal" />

<strong>Nationalism and Mangas</strong>

<em>There are two novels that can change a bookish fourteen-year oldâs life: The Lord of the Rings and Atlas Shrugged. One is a childish fantasy that often engenders a lifelong obsession with its unbelievable heroes, leading to an emotionally stunted, socially crippled adulthood, unable to deal with the real world. The other, of course, involves orcs.</em>

- Neoshinka

Intressant i sammanhanget kan dĂ„ vara intervjun med den flamlĂ€ndske nationalisten Thierry Vanroy betitlad <a href="http://ongong.canalblog.com/archives/2008/03/25/8457951.html">Nationalism and Mangas</a>. Vanroy tar bland annat upp de berĂ¶ringspunkter som finns mellan hans antiliberala vĂ€rldsbild och den manga som intresserar honom. Genom sitt eget exempel illustrerar han att intresset fĂ¶r japansk kultur ibland beror pĂ„ en lĂ€ngtan efter ett sundare samhĂ€lle, Ă€ven nĂ€r man sjĂ€lv inte Ă€r medveten om det.

Vanroy tipsar ocksĂ„ om bloggen <a href="http://neoshinka.wordpress.com/">Neoshinka</a>, med en tydligt antiliberal profil. VĂ€rt att ta upp ytterligare Ă€r ocksĂ„ den tendens med nationalistisk manga, som hyllar den japanska armĂ©n under Andra vĂ€rldskriget och kritiserar den amerikanska ockupationsmakten. Mest kĂ€nd hĂ€r Ă€r mangan <a href="http://www.bookrags.com/wiki/Neo_Gomanism_Manifesto_Special_-_On_War">Gomanism</a> av Kobayashi. NĂ€mnas kan Ă€ven mer tveksamt chauvinistiska projekt som den anti-koreanska mangan <a href="http://www.bookrags.com/wiki/Manga_Kenkanryu">Kenkanryu</a>.

Relaterat

<a href="http://oskorei.motpol.nu/?p=423">Min granne Totoro</a>

<a href="http://oskorei.motpol.nu/?p=46">Berserk</a>

<a href="http://oskorei.motpol.nu/?p=180">Tankar kring den japanska traditionen</a>

<a href="http://oskorei.motpol.nu/?p=1025">Shinya Tsukamoto</a>

<a href="http://oskorei.motpol.nu/?p=867">Akira Kurosawa</a>

<img src="http://azureflame.files.wordpress.com/2006/11/shounen-onmyouji4.jpg" alt="Shounen Onmiyo" />]]></content:encoded>
		</item>
	</channel>
</rss>
