Europa och neanderthalarna

Historia, Rekommenderat, Vetenskap

Att vi skulle härstamma från neanderthalarna betraktades länge som löjeväckande pseudo-vetenskap. De senaste åren har det dock bekräftats att så delvis är fallet. De människor som lämnade Afrika tycks ha stött på neanderthalare och delvis härstammar dagens eurasiska folk från dem. Det finns rentav tecken på att liknande möten ägt rum vid flera tillfällen, bland annat med den såkallade denisovan-människan och i södra Afrika med någon annan äldre variant. Från dessa möten tycks dagens människor ha fått en del positiva egenskaper, så finns det bland annat tecken på att en del av folken i Himalaya tagit del av gener som gör dem kapabla att leva på höga höjder. Det tycks också finnas en koppling mellan neanderthalarna och gener som påverkar intelligensen positivt.

Intressant är att nya studier tyder på att det neanderthalska arvet är något större i Asien än i Europa, och att detta kan bero på att det där ägde rum en andra förbindelse med dessa eurasiska urinvånare. Detta dock vid en tidpunkt då neanderthalarna officiellt antas ha varit utdöda, vilket i så fall skulle innebära att det finns nyare skelett att hitta eller någon hybridbefolkning som numera försvunnit. Den som finner ämnet intressant hittar en artikel om det här:

A New Theory on How Neanderthal DNA Spread in Asia

Intressant är också att den nya bild av människans förhistoria som nu gradvis tar form i hög grad bekräftar äldre teorier. Vi är inte riktigt tillbaka i de multiregionalistiska teorierna, men inte heller är vi kvar i den rena ”Out of Africa”-modellen. Den nya bilden bekräftar delvis sådant som fysiska antropologer antog redan i början av 1900-talet. Så skrev Carleton S. Coon i The Races of Europe 1939, mot bakgrund av skelettfynd i dagens Mellanöstern:

Keith and McCown have demonstrated, beyond serious doubt, that the Skhul skeletons are intermediate between Homo neanderthalensis and Homo sapiens, and that Neanderthal must therefore be included among the ancestors of modern races.

n

Idag tycks genetiken bekräfta slutsatser man då drog utifrån skelettfynd och fysisk antropologi. Intressant är att nya rön även tycks bekräfta den skönlitteräre författaren Robert E. Howards fiktiva historieskrivning, den hyboriska. Howard skrev den som bakgrund till sina Conan-berättelser, och det är en mustig skildring av invasioner, förbindelser med äldre raser, katastrofer och liknande. Länge ansågs en sådan historieskrivning osannolik, rentav politiskt inkorrekt, men nya rön bekräftar delvis även den. Om detta har både Greg Cochran och Steve Sailer skrivit, vi finner Sailers summering av det hela här:

Conan the Librarian

Sailer och Cochran är också tydliga med de politiska och ideologiska motiv som ledde forskningen i en viss riktning och gjorde att viktiga slutsatser fick falla i glömska.

Av detta följer ett flertal frågor. Om neanderthalarnas gener var kopplade till intelligens, kan vi då rentav anta att de var mer intelligenta än dagens homo sapiens? Och om så var fallet, var deras samhälle då det ursprungliga Eden? De begravde sina döda, de hade språk, de hade båtar, vapen, redskap, konst, byggnader. Det finns också tecken på en björnkult, även om detta är mer omstritt. Kan det finnas inslag i vår kultur eller våra myter som härstammar från dem? Finns det rentav saker vi kan lära av dem?

Sådana frågor har gett upphov till en del intressanta, men av naturliga skäl svårbekräftade, teorier. Vi har tidigare skrivit om den ”Thal-sfär” på internet där man intresserar sig för det neanderthalska arvet. Mer om det här:

Blodslinjer – drakar och neanderthalare

Även Varg Vikernes förknippas numera med det neanderthalska. Ihop med Marie Cachet utgår han från ett betydligt större neanderthalskt arv i Europa än det par procent det oftast talas om. De har också försökt rekonstruera den ursprungliga björnkult neanderthalarna ska ha praktiserat och lämnat efter sig. Deras projekt finner vi här:

Atala

Vad drar vi då för slutsatser av allt detta? Inte nödvändigtvis några alls, däremot är det i varje fall fascinerande kuriosa. Det visar också att det vetenskapliga konsensus inte alltid är korrekt, ibland kan det rentav ha rört sig bort från det korrekta till det inkorrekta av politiska skäl. Kopplingen till neanderthalarna kan också vara intressant och inspirerande, både för miljöinriktade primitivister, identitärer och andra.

b