Man kan dra många slutsatser om samhället genom att besöka Arbetsförmedlingens hemsida. Så har exempelvis de arbeten som för bara ett tiotal år sedan var en bra väg in i vuxenvärlden, arbeten med mindre krav på utbildning, minskat kraftigt i antal.

Besök på Arbetsförmedlingen ger också en inblick i hur märkliga former av newspeak utvecklas. För några år sedan talades det om att ”vi ser gärna att du har truckkort”. Idag har det ersatts av det kortare ”vi ser att”, hur man nu kan se någon som befinner sig på annan plats. Ett stort antal offentliga myndigheter har också anammat varianter av formuleringen ”vi sätter värde på de kvaliteter som mångfald kan tillföra verksamheten”, gissningsvis handlar det oftare om obligatoriskt användande av copy-paste än något mer allvarligt menat. ”Vi sätter värde på” är oavsett vilket ännu ett exempel på offentligt newspeak.

Normkritik

Du har kompetens att arbeta normkritiskt och ur ett jämställt perspektiv.
– Vaggeryds kommun söker fritidsledare på halvtid

Det verkligt uppseendeväckande är emellertid hur perspektiv med ursprung i radikala politiska miljöer blivit en del av de krav som ställs på fostrare av barn och ungdom. Många torde veta att det såkallat normkritiska perspektivet har sitt ursprung i amerikansk queerteori och -aktivism, och nått Sverige genom lobbyorganisationen RFSL. Det rör sig alltså om ett i grunden politiskt perspektiv och projekt. Någon offentlig debatt om detta perspektiv har inte ägt rum.

Intressant är att om man exempelvis vill bli studiecoach med matematik/språk-kompetens i Burlöv är det normkritiska perspektivet inte en merit bland flera, utan ett direkt krav. Så står det i ansökan:

Du är en person med ett normkritiskt förhållningssätt och som har god samarbetsförmåga, är flexibel och ansvarstagande.

Här handlar det om märklig svenska (”och som har”), men även om en politisk världsbild, tills tämligen nyligen betraktad som radikal och aldrig föremål för demokratisk debatt, som görs till förutsättning för att man ska kunna få ett visst arbete. Detta illustrerar det som kallas ”den långa marschen genom institutionerna”, och bidrar till att förklara varför ”Overton-fönstret” eller åsiktskorridoren hela tiden flyttas vänsterut.

Gör man en sökning på ”normkritisk” på Platsbanken får man 30-talet resultat, man kan även söka på ”intersektionell”. Detta är ett perspektiv med ursprung i feminism, postmodernism, postkolonial teori och queerteori. Här är det inte en fråga om kvinnor förtrycks av män eller svarta av vita, det är tvärtom själva utgångspunkten. Det är kort sagt en möjlig politisk ideologi bland flera, men utan demokratiska procedurer har den anammats av flera myndigheter. Den hugade kan fråga sig hur reaktionen blivit om en myndighet i en annons istället förklarat att ”du är tolerant och flexibel och tycker om att ha många bollar i luften samtidigt. Du har ett nordicistiskt perspektiv och dokumenterad erfarenhet av arbete med barn”.

Trots att det alltså i båda fallen handlar om politiska ideologier som de flesta svenskar inte ens kan definiera, än mindre tagit ställning till i riksdagsval.

Om skribenten: Joakim Andersen

Joakim Andersen driver sedan 2005 bloggen Oskorei. Han har akademisk bakgrund med samhällsvetenskaplig inriktning och ideologisk bakgrund som marxist. Denna bakgrund kommer idag till uttryck i ett intresse för idéhistoria och ett fokus på strukturer snarare än personer och grupper (motståndaren är kort sagt den nya världsordningen, inte muslimer, judar eller andra grupper). Under årens lopp har inflytandet från Marx kompletterats med bland annat Julius Evola, Alain de Benoist och Georges Dumezil, då marxismen saknar både en hållbar teori om det politiska och en antropologi. Idag identifierar Joakim sig inte fullt ut med någon etikett överhuvudtaget, utan betraktar fixeringen vid bland annat den tänkta konflikten mellan ”höger” och ”vänster” som något som skymmer vår tids verkliga frågor. Hans blogg har även fortsatt ett idéhistoriskt fokus, och introducerar gärna utländska strömningar för en svensk publik.